---------------
Jag ÄR så förbannad. Jävla kukdag.
---------------
Kilerian har en teori om att Murphy skulle bestå av alla människor på hela jorden. Det är fel. Murphy är ett fenomen som existerar strax under mitt vänstra öra, där han bidar sin tid, och reagerar på saker som tex. glada stämningar, förhoppningsfulla känslor, eller ord som tex. ”Men det här går ju bra”. Jag.Hatar.Murphy. För varje dag tvingas jag möta honom, i en eller annan skepnad. Är jag glad - då lyckas Murphy få mig på dåligt humör. Hoppas jag på att få/uppnå något - då är Murphy snabb med att förhindra det. Tror jag att något kommer gå i land - vem är då där och förstör allt? Murphy! Jag hatar Murphy.
------------
Jag hatar att jag blir så förbannat irriterad över småsaker. Jag hatar att jag tar åt mig av saker som händer som jag egentligen borde rycka med axlarna över. Jag hatar att jag aldrig kan vara tillräckligt glad/lycklig/förnöjd/
----------------
Det är bra att jag är sån. Det är bra att jag är känslosam, bryr mig, tar åt mig, blir förbannad, ledsen, sårad. Hellre det än motsatsen. Då skulle jag inte bry mig, jag skulle vara likgiltig och inga känslor skulle vara äkta. För lika förbannad och ledsen som jag blir över småsaker, lika glad kan jag bli över en småsak. Imorse stannade en bil för mig. Då log jag hela resten av vägen till bussen. Det var bara 25 meter kvar, men ändå.
---------------
Satan vad grinig jag är.
-------------
Frågor:
Om man har julsaker uppe i mars, är man då seg i skallen eller rebellisk?
Kan ett par rosa slip-ins vara värda 800 kronor om man blivit kär i dem?
Om bussarna går var femte minut, och man är 200 meter från busshållplatsen när en av dem kommer; är det då värt att springa efter den, eller ska man vänta på nästa?
Varför envisas folk med att ha ”avskedsfika” för mig, trots att min uttryckliga begäran är att slippa all uppmärksamhet?
Hur stor är chansen att man går upp i vikt om fem personer delar på en Vienetta, en krossad choklad, en gammeldags vanilj och en Pecannöt på en kväll?
PS. Jag har idag fått lära mig att Lap Power inte alls är ett samiskt kampsportsförbund som jag alltid trott. Där ser man.
PS2. Och imorgon kommer min utläggning om hur korkade folk är som tror på evig kärlek. Dystra, självutlämnande ord av The Trasselkvast.
- ”Oh dark mother, once again I suckle at your smokey teat. ”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar