Stockholmszombie

Det här blir ett mycket kort och förmodligen extremt tråkigt inlägg. Men ändå. Det är ju jag som skriver det.

Jag tyckte att JM skulle döpa om sin slogan till “JM Bygg – hus att rivas i”, men det vann inget gehör. Och jag som var så rolig. Igen.

Eftersom jag sällan sällan sällan kommer på saker att skriva om när jag väl är här och ska skriva, så brukar jag notera mina idéer när jag får dem, vilket ofta är på tunnelbanan eller i sängen. Det gäller nu inte bara dagboksinlägg, för som ni märker har jag sällan vettiga saker att skriva om, vilket för övrigt är hela grejen med skrivandet, utan även uppslag till noveller och dylikt. I morse satt jag på tunnelbanan och kom på en del grejer, plockade fram en penna och vad som helst att skriva på, vilket råkade bli ett visitkort. Jag skrev lite snett på baksidan, för att jag inte ville att folk skulle läsa det jag skrev. Det var iofs en rätt onödig säkerhetsåtgärd, för jag kan knappt läsa det själv nu. När jag sen vände på kortet såg jag vems det var och vad det stod för något: Leg. Gynekolog. Skoj.

Jag satt för övrigt på tunnelbanan imorse och tittade ner i golvet. Lite för att jag inte orkade lyfta huvudet, och lite för att jag för en gångs skull lyckats få till frisyren i nacken och inte ville förstöra den. Hur som helst så insåg jag att jag inte hade en aning om hur jag kommit dit. Alltså, jag vet ju hur jag kommer till tunnelbanan, men när jag försökte rekonstruera morgonens resa i huvudet så gick det inte. Här har jag alltså klätt på mig, gått till bussen, suttit på bussen, gått av bussen, gått på t-banan, och sitter på t-banan och kommer inte ihåg ett jota. Very scary hairy Larry måste jag säga. Någon höll mig uppe igår kväll. Han var inte så pratsam, men det han sa var av världsklass.

Jag fick tag på E-type i högen idag. Han rockar stenhårt.

Det är internationella kvinnodagen idag, och det är rena dravlet. För att inte tala om hur löjligt och pateiskt det är att vara manlig och kalla sig för feminist. Don’t get me started on that. Jag fattar inte varför man ska utmärka det för. Det är när man börjar sätta etiketter på saker och peka på skillnader som saker blir ett problem. Om man nu ska kämpa för jämställdhet ska man fanimej inte tjata om hur olika tjejer och killar är, det är väl bättre att konstatera hur saker är och göra något åt dem istället. Att gnälla om att tjejer är så diskriminerade hjälper ingenting. Jag är tjej och jag har aldrig varit diskriminerad för det. Däremot känner jag mig förolämpad av alla rödstrumpors försök att peka ut mig som annorlunda från killar. Det är jag inte, så sluta med allt tjafset. Feminismen av idag är bara fånerier *tycka*

Jag diskuterar aldrig politik, så det är ingen ide att försöka få igång en dialog med mig om det.

Det är ingen ide att någonsin försöka få igång en dialog med mig, för jag vet att jag alltid har rätt.

Min syster har hittat hit, så nu är det slut på alla självutlämnande sanningsenliga berättelser ur livet som jag brukar roa mig med att skriva ner här ;)

PS. Jag har faktiskt en date ikväll igen. Torsdagar är underskattade. Men det är med samma kille som förra gången.

PS2. Systemet stänger klockan sex, det är månadsavslut idag. Och då slår det mig, när jag nu sitter och kämpar med det dumma programmet, att jag aldrig mer behöver arbeta i detta sugiga jämra DOS-baserade program. Jag slutar här innan nästa avslut, vilket ju då innebär att allt jag gör fel nu, kommer jag slippa reda ut ;) Slackt och nice.


- “ I don’t know what she sees in... in... that goober. And what, and it takes him, what? Like... like... I don’t know, uh... uh, hello... a... week, to get out a sentence.”