Jag missade första deltävlingen igår eftersom Nitton och jag var på bio och såg Avatar. Nitton var glad över detta faktum, mindre glad när det visade sig att reprisen gick lagom till frukosten.

Jag är nu ett fan av Melodifestivalen. Har hög tolerans gentemot överdrivet glitter, klänningar så korta att man kan se trosorna (på kvinnor som BORDE ha klänningar minst ner till knät), tonartshöjningar, operafasoner och banala textrader.

Var väldigt, väääldigt svårt att hitta något positivt med startfältet från igår. När supercreddiga streetrapparen from da hoods (i cardigan och slips..) satte igång blev Nitton tvungen att gå därifrån.

Och när Jessica Andersson sjöng de oerhört originella textraderna (kommer säkert bli en bit musikhistoria people): I'm begging you please, don't go away, I'm down on my knees, I want you to stay (måste tagit SÅ lång tid att komma på det, applåder), så ville jag kräkas lite.

Men jag höll ut!