Nitton har fått lite extrajobb de senaste veckorna, kroppsarbete närmare bestämt. Och det är ju jobbigt förstås. Extra jobbigt eftersom han är kille.

Kroppsarbete gör en konstant hungrig, det minns jag från tiden i Australien. Att kroppsarbete gör en konstant hungrig skulle också kunna förklara alla byggjobbares ständiga fikapauser, OM det nu vore så att de faktiskt jobbade mellan varven.

Hur som helst, så lagade jag apelsinkyckling till middag, som Nitton åt. Redan innan han ätit började han prata lyriskt om chipsen och dippen han skulle kunna äta efteråt, så när han ätit upp gick han in i köket och satte igång att prassla för fullt i kyl och skafferi.

"Eh, vill du inte ha lite choklad eller så?"

"Nej tack", svarade jag.

"Säkert? Inget sött eller godis alls?"

"Nej, det är bra."

"Men säg bara att du vill ha godis så jag får plocka med mig det också!"

Mkay.

Sen hann vi kolla på ett halvt avsnitt House innan han började gäspa och kolla på klockan, och halv åtta gick han och la sig. Spännande det här med förhållanden.