Fick ju en fin smäll i ansiktet av hästen i förra veckan. Ganska precis förra tisdagen. Jag undrar mest ganska precis när svullnaden ska lägga sig, för den visar inga tecken på att vilja ge sig av. Den, tillsammans med sin familj av blåmärken i skiftande färger verkar ha bosatt sig under och runt min näsa, samt på överläppen.

Det är alltså en jävla stor svullnad för att prata franska. Denna svullnad, kombinerad med visst trasighet i brosket, kombinerad med pollenallergi, kombinerad med värre smärtor än efterspelet av mitt brutna ben makes Trasselkvast a dull girl.

Hur som helst så är det inte bara negativt. Svullnaden som hamnat mitt på överläppen, är -i all sin ankiga Linda Rosing-het - rätt så attraktiv faktiskt om jag får säga det själv. Jag är rätt nöjd med den hjärtform överläppen har tagit och funderar på att permanenta den. Förutsatt att den går ner någon gång vill säga.

Plus mycket coolt trick som skrämmer skiten ur Nitton: Svullnaden medför även en viss orörlighet i den centrala ansiktspartiet. Att le gör med andra ord rätt ont. Men NÄR jag ler är jag - förutom den gröna färgen - i princip identisk med Grinchen. MYCKET LIKT. MYCKET KUL. Om jag inte vore anonym skulle jag lägga upp färgskiftande vackra bilder så ni fick se roligheten.