Är det ok att bli helt galet irriterad och förbannad på gubben i rummet tvärsöver som inte gör annat än hostar och vrålar efter sin fru Sonja (även när hon är här?). Jag vet att det är synd om honom, men jag kan inte sova eller koncentrera mig på annat när han håller på sådär.

Är det ok att bli jätteledsen när pojkvännen kanske ska jobba i helgen (på timme) istället för att hälsa på mig? Det är jätteegoistiskt, för han ska dödsvaka, men jag skiter faktiskt i det.

Är det ok att gnälla på att droppet gör skitont, eller att näringsdrycken smakar SKIT, eller ska man bara tiga och lida och vara glad över att man får vård?