Idag ska jag klippa och färga håret. Hos en really rather British gentleman som påstod att jag genom att göra som jag gjort med håret absolutely destroyed it och att jag mer eller mindre är dömd till att färga det mörkare resten av livet.
Bleeding hell sa jag, men mörkt med ljusare slingor då? I'll do my best dear sa han, så nu får vi se.

Klippningen kommer bli lite uppklippt, men med längden kvar i nacken, och lite kortare på sidorna.. tänk hockeyfrilla, fast absolut inte Jagr-frilla, utan HETT.

Badandet skedde för övrigt för att den lilla hunden behagade gå igenom isen häromdagen, och det fanns inte så mycket mer för mig att göra än att kasta mig i efter honom. Som tur var hade han inte kommit så långt ifrån stranden, så jag bottnade hela tiden. När jag väl hade dragit upp honom så gick det ingen större nöd på honom, emedan han sprang runt som en fjant och betedde sig som efter en dusch, och att det hela var ett enda stort skämt.
JAG å andra sidan gick på adrenalin hela tiden i vattnet, och kände inte av kylan förrän jag kommit upp igen, men DÅ.. herreGUD vilken smärta! Det gjorde så förbaskat ont att jag inte kunde stå still. Som tur var hade jag ridskorna på mig, och de är gjorda av gummi, och fungerade som en våtdräkt, så efter någon minut blev fötterna varma igen, och då blev det lättare.

Så nej, jag kommer aldrig bada isvak någonsin - inte med jobb, inte på konferens, inte som utmaning, never ever.