Syster har hjälpt mig att färga håret. Jag hade nämligen en utväxt motsvarande Nigerias statsskuld (rätt stor). Resultatet blev... well, om ni minns hur det gick förra gången jag hemmafärgade håret så kan vi säga att detta blev bättre. Vilket ju alla inser inte är något mått att förlita sig på.

Vi slingade håret. Fast färgen räckte inte till hela håret, så vi slingade bara halva, typ utväxten. Fast färgen räckte inte till hela utväxten heller, så vi slingade bara halva utväxten. Och sen fick det sitta i i ungefär en kvart för länge. Nu har jag fläckar av råttfärgad utväxt, det gamla blonderade i nyansen "modernt 1992" och fläckar av nyblonderat i nyansen vitt.

Det ser NÄSTAN ut som att jag gjort det med flit. Eller rättare sagt som att en nyskapande, och väldigt hög frisör gjort det med flit. Himla tur att möss-säsongen är här nu.

Vad lär vi oss av detta? Om du svarade "köp mer färg" så är det fel. Det rätta svaret ligger någonstans mellan "gå till frisören", "lev med utväxt" och "titta dig i spegeln någon gång under processen".

Det är för övrigt väldig tur att det var syster som hjälpte mig och inte tvärtom (ingen skugga på syster för övrigt, hon gjorde det hon kunde med de knappa resurser vi hade och medan barnet sov middag), för om syster hade fått hår som sett ut såhär så hade halva Stockholm hört det nu (visst mamma?)

Visar inget bildbevis denna gång. Min hårbotten gör fortfarande ont efter de räddningsförsök jag gjort med platt-tång och blondspray. Men nu ser det helt okej ut. Om jag har på mig mössa och inte går ut i solljus.