Om jag har tråkigt? Skoja inte. Jag har så tråkigt att jag skulle kunna skriva en hel novell om saker, men DET vore nog väldigt tråkigt.

Jag har världens bästa mamma, som på födelsedagsmorgonen läste min blogg och raskt hoppade in i sin bil och fräste upp till mig som en överraskning (trots att vi ju egentligen ska "fira" på onsdag i Sthlm). Inte för att födelsedagen som sådan betraktad blev särskilt mycket bättre, men omtanken var fantastisk, och jag slapp sitta ensam och känna mig bitter och ynklig (det gjorde jag förvisso ändå, men med lite mindre emfas).

För visst är det rätt illa om man till och med sparar jobb från arbetsveckan, för att ha något att göra under födelsedagen?

Men på allvar - jag håller på att bli skogstokig, kan knappt andas här inne längre känner jag.