Jo just det, fredagen då. Vi åkte alltså ner tidigt på morgonen med transporten för att hämta en soffa. Kom på vägen ner att jag inte visste var jag skulle göra av transporten medan jag gjorde ett jobb i Globen, ringde kund i Globen för att höra efter om den skulle gå in i garaget där. Fick sms-svar om att till två av infarterna var det två meter max, men till den tredje var det minst fyra meter i takhöjd. Efter att ha förvissat mig om att det inte bara var infarten som hade fyra meter, utan även förbi biljettbommen också (transporten är väl en tre meter hög kanske) så körde vi glatt på, och sedermera ner i garaget.

Infarten är mer än fyra meter, ja. Över biljettbommen är det också tillräckligt högt. Tio meter IN i garaget sitter det dock ett gäng svarta rör i taket, eller snarare en bit nedanför taket, bara sisådär så att transporten blev ungefär en decimeter för hög.

Då hade jag redan kört in. Och hade bilar bakom mig. Kom varken fram eller tillbaka. Biljettinfarten är dessutom marginellt bredare än bilen, samt lätt svängd.

För ett halvår sen hade detta orsakat (i kronologisk ordning): förnekelse, gråt, ilska och övergeende (ord?) av hela ekipaget.

Men serni, nu har jag backat in mig på skiten, och ska dessutom ta e-kort snart, så Nitton fick ringa på kontrollanten och be honom lyfta bommen, och så backade jag snyggt bakåt genom spärrarna, och ut i lasthallen och sen ut på vägen igen.

Leendes. Utan ett enda svärord. Så jävla felfritt gjort.

Och så tackar vi gudarna för att detta inte hände förra måndagen, under århundradets pms.