Sak som händer mig väldigt ofta: Ska in på nätet för en jobbrelaterad sak. "Ska bara" kolla lite blogg/annan hemsida först. Gör så. Stänger sen ner explorer. Undrar vafan jag skulle gjort egentligen.

För övrigt VÄLDIGT trött på (ännu) en jobbrelaterad sak, och det är att ALLTID (alltid!) när jag åker till Stockholm, oavsett om det bara skulle vara över dagen och jag har sagt till alla möjliga och omöjliga innan, så kan man ge sig den på att just exakt den dagen så ringer någon av kunderna och bara "jag behöver en superkrånglig rapport/uppgift/whatever för vi ska typ köpa halva Sverige/investera i ny maskin/bli uppköpta, och vi ska ha möte om två och en halv minut och du måste fixa det tills dess!"

VARJE GÅNG!

Noll och ingen framförhållning, och just denna gång hade jag dessutom sneglat på min bärbara (som jag också kommer åt alla nödvändiga filer, servrar och program med) och funderat på om jag ändå skulle kånka med den, men sen bestämt mig för att det inte behövdes eftersom säljarna för det första nyligen fått access till alla filer och således kan plocka ut det mesta själva, och för det andra så visste jag att just nu är det faktiskt inget särskilt på gång.

Nej, men då går säljarna och kan inte logga in på servern för något är knas och han som fixar har inte tid att fixa för han håller på och fixa med något annat, och de behöver givetvis ha en jätteviktig lista precis just NU (fast det fick de inte, för det var igår och då firade jag födelsedag tack så mycket).

Och ja just det, vi borde starta ett nytt bolag att lägga en viss del av verksamheten i, det har vi visserligen inte tänkt på tidigare, vi har ju bara haft ett halvår på oss, men det måste startas IDAG för nästa vecka ska det vara klart och han som skriver under åker på semester imorgon, så tjopp tjopp!

På vägen hemåt idag stannade jag till vid stora bilaffären för att köpa en sladd åt Nitton. Orkade inte ränna runt på kryckor och leta så skulle ta en nummerlapp till informationen. Nummerlappsmaskinen stod lite knepigt till, så jag kryckade fram, hakade upp kryckorna och sträääckte mig fram efter en lapp. Precis när jag ska göra det så kommer det en kille bakifrån och sträcker sig förbi mig och tar en lapp... till sig själv!

!!!

Låt mig bara säga såhär: Han fick höra EXAKT vad jag tyckte om saken.

- Du är inte gammal, du är jättejääääätteung!!

Systers sexåriga bonusbarn. Japp, ur barns mun kommer sanningen!

Syster ska titta på Buried. Sätter på. Tittar nollställt i trettio sekunder. Ser sur ut. Spolar fram.

- Meh hallå! Det är något fel på den här filmen, allt är ju bara svart!

Fun fact: När jag inte är självvalt ensam hemma blir jag helt plötsligt mörkrädd. Mycket märkligt.

Om jag har tråkigt? Skoja inte. Jag har så tråkigt att jag skulle kunna skriva en hel novell om saker, men DET vore nog väldigt tråkigt.

Jag har världens bästa mamma, som på födelsedagsmorgonen läste min blogg och raskt hoppade in i sin bil och fräste upp till mig som en överraskning (trots att vi ju egentligen ska "fira" på onsdag i Sthlm). Inte för att födelsedagen som sådan betraktad blev särskilt mycket bättre, men omtanken var fantastisk, och jag slapp sitta ensam och känna mig bitter och ynklig (det gjorde jag förvisso ändå, men med lite mindre emfas).

För visst är det rätt illa om man till och med sparar jobb från arbetsveckan, för att ha något att göra under födelsedagen?

Men på allvar - jag håller på att bli skogstokig, kan knappt andas här inne längre känner jag.

Enklaste sättet att få in ved: be grannen om hjälp.

Nu ska jag fundera ut hur i helsike jag ska få in ett par lass ved på kryckor. Några tips?

EDIT: Sådär ja. Det tog bara en halvtimme. Hur man gör? Man kryckar ner till veden, trycker fast ett vedträ under var arm, lägger två stora i ryggsäcken, sen kryckar man (långsamt) tillbaka. Men, är ju inte som att jag har annat att göra ändå.

Summa summarum så blev det 43 böcker för totalt knappa 2000 kr. Det måste man väl ändå kalla för överkomligt..? Bokrea is the shit. Så nu har jag böcker så det räcker mig genom detta benbrott, och även om jag skulle få för mig att bryta det andra. Och armarna.

Jag HADE i och för sig olästa böcker redan innan, men av de 12 så är hälften ca 1 dm tjocka, och trots att de garanterat är bra så krävs det stort engagemang att ge sig på dem. Å andra sidan så läser jag just nu bok nr 4 (eller om det var 5) i Kings serie om Revolvermannen, och den är i pocket, en halv dm tjock, vilket förvisso inte är så ovanligt, men typsnittet är typ i... 3 punkter eller något?

Har för övrigt redigerat blogglänklistan (säg DET till någon från 1986?) här bredvid.