Hästägaren i mig säger Tjiho! till kylan. Den logiska och vettiga delen av mig (alltså INTE hästägaren, sen när blev det vettigt att lägga tusentals kronor varje månad på ett djur som mestadels står skadat?) är ambivalent. Inte för att jag någonsin gläds åt kyla, men får jag välja mellan det och vad som verkade vara på god väg att bli nästa syndaflod så väljer jag nog ändå hellre det här.

Med lite ansträngning kan man ju inbilla sig att det är uppfriskande.