Åter i Stockholm efter tre UNDERBARA veckor, som fått Nitton att tänka om och efter, och nu får vi se vad vi gör/var vi är efter sommaren.

Jag har gått upp tre kilo, och det sammanfattar väl ledigheten rätt väl.

Hästen var den enda som var nöjd med att vara åter igen, och det har inte att göra med att hon inte trivs på landet, utan att direkt vid hemkomst fick hon gå ut i sin vanliga hage igen, tillsammans med sin hagkompis som är ett sto på tre år. Dessa flickor ÄLSKAR varandra, vilket är väldigt kul eftersom det är den första häst jag sett och vet om att min häst faktiskt tyckt om.

Hur som helst, åter till verkligheten innebär mer jobb, och även om jag jobbat alla dagar under ledigheten så har jag jobbat mindre. Dock inte jättemycket mindre eftersom det är bokslut och månadsfakturering och allt annat jox som tar upp tid i mellandagarna.

Företaget som har en mycket pratsam VD har också en säljchef, som lättast beskrivs som en stor hög med skit. Jag vet inte om jag har skrivit om honom förut, eftersom han gör mig arg bara av att tänka på honom - otrevlig, dryg och översittare - men nu verkar det som att all idioti han hållit på med (jag är anonym jag vet, och jag skulle VILJA berätta om all skit, men det är nog bäst att låta bli) till slut fått bägaren att rinna över, och VDn pratar nu om uppsägning osv.

Jag håller inte andan medan jag väntar eftersom han pratat så vid ett flertal tidigare tillfällen, men det låter som att han menar mer allvar just nu.

Jag drar givetvis mitt strå till stacken, genom att (diskret såklart!) i samtliga samtal där säljchefen figurerar, lågmält men intensivt baktala honom. Kan jag säga eller hålla med om något negativt så gör jag det. Inget osakligt förstås, och mer ofta än sällan med en blond ton (av typen "visste du att..?"), men droppen urholkar stenen, och om han försvinner från det här företaget innan jag gör det så kommer det bli en dag att FIRA.