söndag 5 december 2010
Nitton har just ägnat de senaste minuterna åt att recitera ett (urtråkigt) skämt från Anders och Måns, punkterat av skrattattacker och fnissande. Jag förstod inte poängen, ens efter att han, fortfarande fnissande, dragit poängen hundrafjorton gånger. Efter över ett och ett halvt år är det okej att sluta skratta åt sin partners skämt va?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
oh yes. Och efter fem år har man nått punkten då de äntligen lär sig att Anders och Måns och highlights från Varan-tv är något de bör dela med likasinnade vänner. Å andra sidan så går det ju åt andra hållet också och man får höra den bittra sanningen om sina egna roligheter...
Nu förstår jag inte vad du säger? JAG är ju rolig?
klart han tycker att du är, hela tiden, ni verkar ju helt dela sinne för humor :-P
I min fantasivärld är jag snyggast i stan, till och med när jag har på min långkallingar, skitig t-shirt och toppluva men inga strumpor. A är tack och lov ännu inte så ärlig att han säger emot mig... jag bävar inför den dag vi varit tillsammans i så många år att han vågar vara ärlig hela tiden :-P
Skicka en kommentar