tisdag 26 oktober 2010

Här bredvid min arbetsplats finns en fåtölj från nittonhundrafrösihjäl och en dito soffsäng. Fåtöljen är så impregnerad med hår från generationer av hundar att den snart kan resa sig och gå. Sängen har tvättbart överkast som tvättas MINST vart fjärde år, så den är inte lika illa. I sängen ligger även fyra stycken sladdriga kuddar utan överdrag från när vi bytte ut alla kuddar i soffan, som jag tänkte att hundarna kunde gosa in sig i tills de också kan gå själv. Eller ramlar sönder, vilket som än infaller först.

Så, stor säng, med massor av kuddar, eller hopkrullad i stickig fåtölj? Valet är ju glasklart för hundarna, och varje kväll är det strid på kniven över vem som ska få fåtöljen (läs: först uppför trappan efter kvällskissen vinner).

Ungefär såhär brukar det gå till om dagarna: Vizslan har intagit fåtöljen medan DLH springer ut med mig och hämtar ved (efter att vi kommit tillbaka från stallet alla tre). DLH springer uppför trapporna med mig när jag ska börja jobba, tvärstannar framför fåtöljen, går bort till sovrumsdörren och blänger på mig (som tittar på hans smutsiga tassar och tvärnekar). DLH hoppar upp i sängen, knallar suckandes runt femton varv och lägger sig sen som en pascha på kuddarna.

Lugn och frid tills jag går ner för att kissa. Vizslan hoppar raskt ner från fåtöljen, lägger krokben för mig i trappan, DLH dunsar över i fåtöljen, vizslan inser att det inte blir någon mat (den här gången HELLER!!!?), går upp för trappan, och vimsar runt på golvet framför fåtöljen tills jag kommer upp och beordrar henne upp i sängen, där hon ligger still på den enda plats där det INTE finns kuddar och suckar en gång i minuten ungefär.

Upprepa valfritt antal gånger, beroende på hur många gånger jag måste kissa.

Går ner för att hämta lunch, båda hundarna följer med. DLH är alltid snabbast upp igen och snor glatt fåtöljen. Vizslan brukar nu i sin förtvivlan (hon får inte tigga och hon får inte traska omkring bakom mig) hoppa upp PÅ den lilla hunden, som irriterat morrar till och hoppar ner (HAN får tigga, för han gör det snyggt, dvs jag märker det inte).

Jag sätter ner tallriken på golvet för renslickning, den som ligger i sängen just då vinner alltid, då den andra förlorar värdefulla tiondelar i övervägandet om just dagens mat är värt besväret.

Osv. Osv. Just nu ser det ut såhär, och vilket ser skönast ut, jag bara undrar?


Inga kommentarer: