Och IDAG har jag suttit på akuten med Nitton i flera timmar. Jo, för jag ramlade av i onsdags. (I lördags också, men det var mycket stilfullt, och jag landade på fötterna med tyglarna i handen.)

Jag ramlade av, tappade luften, och svimmade, och sen när jag slutat svimma så klev jag upp och tänkte rida vidare. Då kom smärtan, så jag gick hem istället, med nu änglalik häst i släptåg.

Tur man hade Naproxen hemma sen ryggskottet.

Efter någon dag förminskades smärtan till "bara vid tunga lyft". Sen sträckte jag på mig ordentligt i sängen, och då gick något sönder. Enter Naproxen igen.

Sen gick det lite över igen tills idag då jag nös fem gånger på raken. Då gick något ordentligt sönder, sådär så det krasade i mig, och jag föll till föga och grät, inför Nitton. Så då blev det aktubesök, som var avklarat på två och en halv timme (!). Slutsats: inget brutet, kanske någon spricka. Sånt gör man ju inget åt.

"Men det där som krasar när jag rör mig, och som jag känner, HÄR, under handen då?"

Nä, det var nog "bara" en avsliten muskel. Det gör man heller inget åt. Inte röntgen heller, för det är ju [quote] OINTRESSANT [end quote].

Då får vi hoppas att den bara är lite grann avsliten då. Och jag ska röra mig som vanligt sa hon. Lite svårt att röra sig som vanligt när det krasar i mig när jag går, men okejdå. Får väl försöka.