Oh herregud, people, nu är det bara fyra dagar kvar till ledighet! Jag ska vara ledig sexton dagar i sträck, fatta sexton dagar, så länge har jag inte varit ledig på... på fem år.

Jag ser fram emot det så oerhört att det nästan är läskigt, för den ledigheten är vad jag sett fram emot HELA HÖSTEN, och när den sen är slut... och sen då?

Jag ska fira jul på landet, i vår stuga i skogen (om det inte börjar snöa och blir jättekallt, så käre Gud, om du tänker låta det börja snöa kan du väl vara vänlig att vänta till på lördag em så jag hinner dit?), bara jag och hundarna, mängder med böcker, högar med filmer och en massa god mat. Det kommer bli freaking lovely.

Irriterande är det dock med folk som tycker synd om mig för att jag ska fira ensam och nästintill tycker det är hemskt. Jag menar: "bara jag och hundarna, mängder med böcker, högar med filmer och en massa god mat" - förutom en RIKTIG jul (dvs med familjen inklusive farmor, som råkar vara död), så är detta det bästa jag kan tänka mig.

Och det passar så väl ihop med vad jag önskar mig till jul: inga mörka ringar under ögonen. Sexton dagars inte jobbande (utom en sväng fakturering för mitt egna bolag där mitt i) och sova så länge jag vill borde väl rimligtvis ta hand om den saken.

Nu till någonting helt annat.

Det här är ett av det vackraste stycken jag vet. Särskilt efter ca två minuter. Livsfarligt att lyssna på i bilen, eftersom jag ofrivilligt blundar där. Den här versionen är den finaste, och den enda jag hittade, fast jag vet inte varför han som la upp den har klippt av den mitt i.

Och denna ska jag ha på mitt bröllop, som ingångsmarsch. Just denna version och inte en långsammare, och precis hela stycket också. Det är mitt bröllop, och om jag vill att folk ska sitta och vänta på min ingång i fem minuter så kommer det ske också.

Om jag nu någonsin blir gift, vilket jag mer ofta än sällan betvivlar.

Dem lyssnar jag till i bilen när jag, som i morse, fastnar i bilköer, särskilt när bilköerna, som i morse, inte har någon anledning att existera över huvudtaget annat än att Börje och Greta tror att de ska åka av vägen bara för att det är kallt ute och därmed kör i 60 på motorvägen. Det tar även mina tankar bort från det blogginlägg (hemska ord) som är färdigkomponerat i mitt huvud, nämligen Saker Jag Hatar I Trafiken.

-----

Bonus. Visste inte att den fanns i pianoversion *går ut och köper noter*