Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara detta så ni ser den stora humorn i det som jag nyss skrattat i en kvart åt. Men jag försöker.
Jag jobbar på ekonomibyrå, som har sin bas i ett kontorshotell. Utmärkande för såna är att där sitter det andra företag också. Kanske inte alltid just den sortens företag som man mest har lust att sitta ihop med, men jag har eget rum och jobbar bara 75%, så jag överlever. Med knapp nöd dock, för ett av detta företag, vägg i vägg med oss, består av en hög med invandrarungdomar (med tillhörande staffe-hundar yes yes) i 18-20-årsåldern. Jag ska vara diplomatisk här och säga att de är.. högljudda. Jag ska inte skriva mer om dem, även om jag skulle vilja, för då är jag lite rädd att jag inte skulle kunna sluta.
Hur som helst. Parkeringsmöjligheterna här vid Årsta Kontorspark där kontorshotellet finns är rätt goda, i alla fall om man kommer innan halv nio på morgonen (jodå, parkeringen och de högljudda odjuren har med varandra att göra, vänta bara, jag är bara långrandig som alltid). Det finns en besöksparkering man betalar för, men även gratis parkering på gatan. Man kan parkera på båda sidor om gatan, men på den sida där ingången ligger finns det en lastplats och en nedfart till ett garage, så en sträcka av ungefär 50 meter har p-förbud, något som är tydligt utmärkt med skyltar. När p-förbudet sen slutar så är det ett övergångsställe 25 meter längre fram, men om man tränger ihop sig kan man parkera två bilar där, mellan förbud-upphör-skylten och 10 meter till övergångsstället.
Hur som helst igen. Nyss behövde valp kissa påstod han (att han sen struntade i det när vi väl var ute och bara ställde sig och åt mossa i tio minuter hör inte hit), så vi gick ut och ställde oss på den lilla gräsplätten bredvid ingången. Rostig Fiat (eller annan skitbil) kommer rosslande, med musik (i brist på bättre ord) på högsta volym, och fullpackad med fem av de där sakerna. De kör in till trottoarkanten och parkerar, och saken i framsätet, en blond, vagt feminin varelse med nedhasade byxor kliver ut och tittar på skylten bredvid mig. "Det är okej, det är lugnt, vi får plats" ropar hon till den vagt maskulina saken som kör, och resten av odjuren väller ur bilen, under utrop som "fan vad bra" och "nån måste precis ha åkt", och klampar in genom ingången.
Kvar står jag och skrattar så jag knappt kan stå, eftersom på den skylt hon tittat på står det "Besöksparkering 50 meter --> ". Förbud-upphör-skylten står tio meter längre fram.
Oh grymma värld som gör att det aldrig går p-lisor här!
Jag hade kunnat vara trevlig och påpekat detta för henne, men eftersom jag 1, inte är trevlig, och 2, avskyr ungdomar så.. nej.
-----
Jag antar att vi alla, på något sätt, är skyldiga. Vi sköt honom allesammans, vi skinnflådde honom allesammans, och vi fick allesammans en bildekal där det står "Jag hjälpte till att flå Bob!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar