Och IDAG har jag suttit på akuten med Nitton i flera timmar. Jo, för jag ramlade av i onsdags. (I lördags också, men det var mycket stilfullt, och jag landade på fötterna med tyglarna i handen.)

Jag ramlade av, tappade luften, och svimmade, och sen när jag slutat svimma så klev jag upp och tänkte rida vidare. Då kom smärtan, så jag gick hem istället, med nu änglalik häst i släptåg.

Tur man hade Naproxen hemma sen ryggskottet.

Efter någon dag förminskades smärtan till "bara vid tunga lyft". Sen sträckte jag på mig ordentligt i sängen, och då gick något sönder. Enter Naproxen igen.

Sen gick det lite över igen tills idag då jag nös fem gånger på raken. Då gick något ordentligt sönder, sådär så det krasade i mig, och jag föll till föga och grät, inför Nitton. Så då blev det aktubesök, som var avklarat på två och en halv timme (!). Slutsats: inget brutet, kanske någon spricka. Sånt gör man ju inget åt.

"Men det där som krasar när jag rör mig, och som jag känner, HÄR, under handen då?"

Nä, det var nog "bara" en avsliten muskel. Det gör man heller inget åt. Inte röntgen heller, för det är ju [quote] OINTRESSANT [end quote].

Då får vi hoppas att den bara är lite grann avsliten då. Och jag ska röra mig som vanligt sa hon. Lite svårt att röra sig som vanligt när det krasar i mig när jag går, men okejdå. Får väl försöka.

Hur man roar Den Där Hunden i en halvtimme: Ta boll. Rulla boll nedför trappa. Repetera.

Hur man roar sig själv i flera timmar: Slipar om nämnda trappa.

Haver idag tävlat i golf. Haver idag spelat sämst golf i världshistorien. Kan bero på att jag inte hållit i en golfklubba sen juli förra året.

Spelade dock excellent golf på två hål - de viktiga hålen, vilket innebar längst slag och det andra närmast flagg. Vann båda.

Blev extremt självgod ända till nästa hål då slagföljden såg ut ungefär som, fjutt, fjutt, snett ner i vatten, dropp, bra slag, snett ner i bunker, hårt ur bunker ner i vatten på andra sidan, dropp som rullade tillbaka ner i vattnet, ny dropp som nästan rullade ner i vattnet, av med skor för att kunna slå boll upp på gren, tre-putt. Tjoho.

Nån ny Tiger blir jag ICKE.

Men saataniii vad brun jag blev.

Var inte bra att läsa hennes ord. Hon skriver det jag känner. Får mig att känna mig hopplös, uråldrig, och galen som inte kan leva i nuet.

Skrev precis ett inlägg här där jag lånade en annan bloggskriverskas ord. Utan att fråga. Så gör man inte. Jag citerade visserligen, med länk, men man gör ändå inte så. Så jag länkar direkt till hennes inlägg istället. För jag hade lite grann kunnat skriva det själv, iaf sista stycket.

Hon är tillsammans med en 20-åring och fyller snart trettio.

Okej, bara ETT inlägg till om Nitton (som blev Tjugo för en timme sen).

Fast to hell with it, min blogg (hemska ord), skriver vafan jag vill.

Ska försöka formulera mig väl här så andemeningen går fram, fast egentligen så skriver jag bara ner det för min egen skull.

Jag inledde det här på skoj bara. Jag menar, nitton! Vad skulle det kunna bli? Har ju dessutom känt honom sen han föddes, ännu mer omöjligt. Så tog inget på allvar först, och det har varit BRA för mig, och väldigt nyttigt, för har kunnat slappna av med honom som med ingen annan tidigare.

Instick bara - är inte svartsjuk person. Alls.

Har således diskuterat saker som flickvänners varande eller icke varande, och då sagt min mening, vilken är att vid nitton ska man ha flickvän i max tre månader, sen byter man, för varför ska man ha något allvarligt då? Då ska man ha kul, och lära känna sig själv i förhållande till andra människor och lista ut vad man egentligen letar efter i en partner.

Vi har vidare diskuterat hångel - hångel är bra och trevligt och betyder inte så mycket, och ska utövas ofta och gärna.

Har även diskuterat sex i samma anda som hångel, och med samma slutsats som ovan om än på lite mer allvarliga grunder än bara hångel.

Och så vidare, ni fattar.

Och allt det där TYCKER jag ju fortfarande. Klart man inte ska binda sig vid någon vid nitton, då ska man ha kul!

Är dock förbannat svårt att applicera på just den här Nitton. För nu är det ju mig det gäller. Har tom. upplevt styng av svartsjuka (JAG!?) och oro (JAG?!) när utgång med grabbgänget kommer på tal. För vi vet ju alla vad utgång med grabbgänget, och övernattande i stan betyder.

Och eftersom jag då ju inte är flickvän så finns där inga obligations.

Har sexat ikväll (mmm...) och efter sex diskuterat vårt sexliv, och hur tacksam hans framtida fru kommer vara gentemot mig. All in good humour, på mitt initiativ, alltså får jag skylla mig själv, och ändå gör det ont i mig.

Så varför, varför gör jag detta mot mig själv, jag vet att det kommer leda till kärlekssmärta förr eller senare (förmodligen vid höstterminens början då han börjar plugga på annan ort)?? Jag menar, det kan inte, och kommer uppenbarligen inte leda någon vart, oavsett om jag väljer att blunda för det faktumet eller inte, så är det inte bättre att bara lägga ner nu och bespara mig ännu mer involvering och insnärjning? Han kan ju inte, vare sig fysiskt eller psykiskt vara intresserad av någon fortsättning på det här?

Am smitten. Don't like.

Är även vuxen, det är inte han, så måste stå över futtiga känslor som svartsjuka und anderes för att inte fucka upp hans liv. Han ska ju naturligtvis bara må bra. Han tycker bevisligen mycket om mig, det får jag reda på precis varenda dag, men det är ju ingen grund för resten av livet, som för övrigt inte är ett alternativ (om jag upprepar många gånger så kanske det går in i min hjärna fullständigt också).

Alltså, är fullt raka mot varandra med tankar och känslor, utom jag i just detta fall. Vill inte fucka upp honom, inte rättvist. Har varit så sen start, vill ge honom positiv upplevelse och erfaranhet. Men är minst sagt lite jobbigt när jag vet att jag egentligen bara preppar honom så att en annan, flera andra flickor ska kunna ta över. Inom kort.

Ältar nu märker jag. Bäst jag går och lägger mig.

Nämen såatte... var ute och hopptävlade idag dårå.. vann kanske högsta klassen dårå. Typ överlägset kanske.

Ville bara säga det.

Har mitt skrivbord vid ett fönster. Något besvärligt med solsken und anderes, dock på det hela ganska ljuvligt. Kan följa årstiders gång och så vidare.

Så här såg det ut i vintras:

Och så här såg det ur igår kväll kvart över tio (!):

Fatta att jag bor här! Blir lycksalig varje gång jag tänker på det.

Sms-konversation mellan mig och Nitton igår.

Jag: "Godnatt hjärtat" (Condescending, I know ;)

Han: "God natt, tänkte just på dig :)"

"Vad tänkte du då?"

"Att jag ska vara glad, väldigt glad, som får vara med dig. Att jag saknar dig och skulle vilja vara med dig nu."

Aaww, eh?

Men nu, enough med Nitton! This is not a love blog. Nitton blir för övrigt Tjugo om två dagar, men det är roligare med Nitton, så det får förbli så.

Du vet att du är stressad när du, för att spara tid, drar ner byxorna redan i trappan på väg ner till toaletten.