Alltså. Det KAN vara bara jag, men.. GÅR det inte att nätbeställa kläder på Kappahls hemsida..? Vill ha ju!

Ännu en (självutnämnd) företrädare för den katolska kyrkan springer med raska steg, förbannad statistik och ifrånskyllande till dess försvar.

Bitte Assarmo, "katolik och fri skribent" hävdar nu även hon att övergreppen inom kyrkan (och jag skriver kyrkan och inte den katolska kyrkan, vem tror att detta är begränsat till katolicismen?) INTE beror på celibatet. Hon skyller dock tacknämligt inte på bögarna, hon skyller faktiskt inte på något alls, hon skyller bara ifrån sig.

Enligt den statistik hon visar så är det nämligen så att pedofila övergrepp sker oftare ute i det vanliga samhället än inom kyrkan, så det så.

"Detta ursäktar på intet sätt de övergrepp som begåtts inom katolska kyrkan. Rapporten tar dock udden av svenska mediers flitigt förekommande påståenden om prästcelibatet som den stora orsaken till dem.
Precis som man redan tidigare kommit fram till i oberoende tysk forskning står det nu utom allt tvivel att det begås påtagligt många fler övergrepp mot barn i miljöer som inte är celibatära. Det går alltså inte att tala om ”katolska” övergrepp, som om de skulle vara av annan art – eller mer vanligt förekommande – än andra. För faktum är att de är färre. Och att de inte har sin grund i celibatet."

Okej. Så övergreppen begås oftare av vanliga (sic - hennes uttryck) människor än av präster. För det kan statistiken bevisa. Ergo, tycker Assarmo, att det visar på att celibatet inte alls är orsaken.

Kan vi då kanske kolla lite på annan statistik? Typ den mellan hur många katolska präster det finns och hur många vanliga människor det finns? Kanske att det inte alls är så jävla konstigt att miljoner fler övergrepp begås av vanliga människor än av präster, för att det faktiskt finns miljarder fler människor än präster? Kan det kanske inte vara så att - statistiskt sett - så begås procentuellt fler övergrepp av präster än av vanliga människor? Och, för att slänga in en rent moralisk fråga, som givetvis inte fråntar de vanliga människorna sitt eget personliga ansvar, har inte dessa präster avlagt löften om renhet, ofläckad vandel och kärlek till sina medmänniskor, till skillnad från alla vanliga människor?

Jag kan hålla med Assarmo om en sak i artikeln, och det är att debatten borde handla om annat än om celibatets varande eller icke varande som orsak, att den borde handla om hur vi blir av med det här problemet (enkelt svar på DEN frågan tycker jag - låt bli att skicka ihop gamla surnade gubbar med unga pojkar i religionens namn). Men så SKRIV det då också. Tjata inte bara om att "alla andra minsann OCKSÅ gör fel". För hur var det nu det stod? Något om kastade stenar och bjälkar i ögon?

Den katolska kyrkan skyller alla övergrepp på homosexualitet. Inte celibatet, utan bara bögarna.
Åh, det är så jävla dumt att jag inte ens orkar skriva något om det. Vid köksbordet med Nitton hade jag dock en lång drapa. I korthet dock: Att som man begå sexuella övergrepp mot pojkar, är en homosexuell handling. En handling som i 90% av fallen (statistiskt sett), inte beror på att prästen faktiskt ÄR bög, utan för att han - tada! - inte får knulla på annat sätt. För att de är i celibat. De FÅR nu väl kanske inte knulla på det där sättet heller, men en och en annan utnyttjad liten pojke har väl ingen dött av, eh?

Seriöst, kan vi inte bara lägga ner all organiserad religion NU? Du får gärna ha DIN privata tro, men alla religiösa samfund, och större delen av det som uträttas "i guds namn" är rent jävelskap. Gör det straffbart att "informera och upplysa" om religion, ja, i egenskap av ateist känner jag mig lite förföljd, ska vi säga hetsad? av all religion. Solklart fall av hets mot folkgrupp.

Skulle kunna skriva SÅ mycket, åh så mycket mer om detta, men jag blir så jävla förbannad att jag är rädd att jag skulle bli ännu mer osaklig.

Det slutliga beviset på att mäklare tillhör en annan, lägre stående ras:

Oh lord, jag måste bara säga, att i rörighet, parenteser, versaler, pratminus och oförmåga att avsluta en mening har jag i texten nedanför nu nått nya höjder.

Klapp på huvudet till mig.

I fredags var jag på min vanliga runda till Stockholm (ni vet den där då jag åker dit under protest bara för att jag måste och passar på att klämma in så många kundbesök och andra ärenden under dagen som jag bara kan (inklusive ett stopp på Sveriges bästa mataffär - Kvantum i Kungens Kurva) för att det ska ta så lång tid som möjligt innan jag måste tillbaka?)

Så, jag går upp tidigt, knatar ner till hästarna för utsläpp och morgonfordring, knatar tillbaka och utfodrar mig själv, sätter mig suckande i bilen, åker den traaaadiga sträckan till Stockholm, stressar runt på alla uppbokade saker, åker till Kvantum (på en fredageftermiddag, sa jag det?) och trängs med halva Stockholm, åker hemåt, fastnar i kö (jag sa väl fredagseftermiddag), åker den traaaadiga sträckan hem, stannar i byn för pizza, kommer hem, hämtar in hästarna och kvällfodrar, och sen kvällsfodrar jag mig själv.

Det finns EN sak i den där högen med saker som stör mig mer än något annat, och det är att jag - som saknat blogginspiration mer än lovligt länge nu - ALLTID hittar/stöter på/kommer på en hel jävla HÖG med saker att blogga om (mest blogga argt om, mind you). LIKSOM! Den enda dagen som jag faktiskt INTE kan avsluta allt jag gör och sätta igång ett inlägg.

(VÅGA ANVÄNDA FLERA VERSALER!)

Nej, det är inget alternativ att blogga (hemska ord) om dem dagen efter. Då har jag ju glömt dem. Fast jag har inte glömt att jag är irriterad över att jag glömt dem, och det är ju i och för sig bra, för det blev ju ett helt (argt) inlägg om bara det, vilket väl kanske får anses gälla som uträttat ärende?

Jag minns i alla fall att Thomas Bodström och någon annan pajas hade skrivit en artikel på SvD debatt om hur HEMSKT det var det här med sexlagstiftningen i Sverige, och hur HEMSKT det var att INGEN tycktes vilja göra något åt saken, och en hel massa annat strunt som jag tyvärr inte kan citera eftersom jag eldat upp tidningen och jag ids inte gå in på nätet och leta upp den, och jag undrade (inte alls stilla, utan ganska högt) hur det kom sig att Thomas tycker att det är okej att skriva en artikel om det NU, och kanske inte istället ha gjort något åt den där undermåliga lagstiftningen (ett påstående som jag - i sig - definitivt inte motsäger), typ kanske, jag vet inte.. när HAN var justitieminister och högst ansvarig för sagda lagstiftning eller något?

Nu, jobb.

--------

Edit: Hittade den.

Nitton och jag har just sett I love you, Beth Cooper till frukost. Nittons pinsamhetsnivå är fruktansvärt låg, så det var inget konstigt att han var tvungen att gå ifrån rummet ett flertal gånger, men även jag kan säga att detta lätt var topp tre pinsammast EVER.

High school-film, nörden och cheerleadern, natten efter graduation, inget nytt under solen, men herreGUD så pinsamt. Jag hade händerna framför ögonen säkert femtio gånger.

"Men.. varför stängde ni inte bara av?" är en fråga man med rätta kan ställa sig.

Det korrekta svaret på den frågan är: Jag VET inte.

Jag älskar mitt liv. Jag ÄLSKAR att bo så här, det är det perfekta levernet - lagom blandning av jobb, fritid, ridning, och i stort sett helt utan den stress jag på senare år blivit så van vid.

En stor del av det som är så bra kan tillskrivas min ridpartner F och hennes galna ponny, Nittons lillasyster. Det var ett av mina bättre beslut att ta hem min häst hit.

Att rida med F är galet, oförutsägbart, ibland läskigt, men ALLTID roligt. Hon har gett mig fem års extra liv med alla skratt. Hon får mig att tjuta av skratt minst en gång varje gång vi ses. Inte för att hon kan så många roliga historier, utan för att hon ALLTID råkar ut för något.

Hon brukade ramla av varje ridtur. Alltså, VARJE. På de mest fantasifulla, extraordinära sätt du kan tänka dig. Hysteriskt kul, även om hon skrämt livet ur mig många gånger innan jag sett att det gått bra. En minnesvärd gång så rejsade vi ikapp på ett snötäckt fält, varpå hennes för löst spända sadel gled runt, och F ramlade av i full galopp, fortsatte framåt av bara farten som en liten säl, och plöjde en snygg, fyra meter lång gång under snön, reste sig upp som en ande från snöriket, och vrålade rakt ut med mord i blicken.

Så häromdagen satt vi i bilen på väg hem från hoppträningen ihop och så tyckte hon att det var så synd att hon blivit så pass duktig på att rida eftersom det "ju aldrig händer något längre".

Gud hör bön.

Idag har således F tagit årets första dopp. I ett jättedjupt, jättekallt dike. Jag skrattade så jag nästan dog. Det är, utan tvekan, en av de roligaste saker jag någonsin sett.

Hör att det snöar här och var. Glädjen över de få snöfria fläckar vi har, och den relativa torrheten i dessa, har nu förbytts i ängsligt spanande ut genom fönstret.

Då kan jag ju lika bra jobba istället. Kul det.

Nitton lagar mat, jag bloggar och dricker vin. Jag tror minsann att det är helg people.

Frågade Nitton om varför saken nedan låg där den låg, och han hävdade att han markerar revir. Jahapp.