MSN's förstasida:
"Posh slutar sjunga - för att bli modedesigner"
Eh. Har jag missat något? Är det fortfarande 2003?
onsdag 6 februari 2008
Oj vad många flickor det är som mår dåligt just nu. Det är så frustrerande att läsa, för det är så mycket man skulle vilja hjälpa till med, men oftast är det ju inget man kan göra. Mer än att vara vän förstås. Själv mår jag inte dåligt per se (kors i taket), men den kortvariga frist vi fick ifrån det konstiga vädret har spelat ut sin roll, och jag är åter i att vara så trött att jag dör en liten smula varje morgon, oavsett vilken tid jag ska upp.
Igår gick jag och la mig klockan nio, och vaknade sex. DÅ kände jag mig ganska utvilad, men nu vill jag bara tillbaka till sängen igen. Jag är inte deppad på något sätt, bara less. Här sitter jag liksom, kvart över sju på morgonen i ekorrhjulet, och när jag slutat måste jag hem till nästa ekorrhjul, och mitt i allt det där ska jag döva det dåliga samvetet över hundarna och hinna ge dem det de behöver också, och då ringer telefonen och jag kan inte låta bli att svara JÄMT, och helt plötsligt så är jag en av de där som jag sett ner på, som pratar i mobilen när de är ute med hundarna, som inte kan ägna sig helhjärtat åt mitt största ansvar i livet ens för den ynka timmen som vi är ute och går. Blä.
Idag måste jag dessutom till den nya kunden som jag tvingats ta. Varken chefen eller min assistent T är dessutom på kontoret idag, varpå hela upplägget med att någon av dem tar hand om hundarna när jag är borta faller, och det är ju en nödvändighet för att det ska funka att jag är borta en hel dag. Visst kan någon av de andra ta ut dem, men de är inte hundvana, och då blir det bara en kisspaus på några minuter - inte tillräckligt för någon av dem, och lägger ytterligare sten på bördan som är det dåliga samvetet. Jag ska inte skriva något mer om det där, för då blir jag bara arg, men jag VILL INTE gå ut till kund, det är inte det jag är anställd för, jag VILL INTE vara låst av att vara uppbokad en eller flera dagar i veckan (liksom, om jag blir sjuk finns ingen som kan täcka för mig, för de är OCKSÅ uppbokade). Tips om hur jag kan krångla mig ur detta mottages tacksamt. Jag tänker INTE sätta mina hundar på undantag en dag i veckan så länge jag jobbar här.
Igår gick jag och la mig klockan nio, och vaknade sex. DÅ kände jag mig ganska utvilad, men nu vill jag bara tillbaka till sängen igen. Jag är inte deppad på något sätt, bara less. Här sitter jag liksom, kvart över sju på morgonen i ekorrhjulet, och när jag slutat måste jag hem till nästa ekorrhjul, och mitt i allt det där ska jag döva det dåliga samvetet över hundarna och hinna ge dem det de behöver också, och då ringer telefonen och jag kan inte låta bli att svara JÄMT, och helt plötsligt så är jag en av de där som jag sett ner på, som pratar i mobilen när de är ute med hundarna, som inte kan ägna sig helhjärtat åt mitt största ansvar i livet ens för den ynka timmen som vi är ute och går. Blä.
Idag måste jag dessutom till den nya kunden som jag tvingats ta. Varken chefen eller min assistent T är dessutom på kontoret idag, varpå hela upplägget med att någon av dem tar hand om hundarna när jag är borta faller, och det är ju en nödvändighet för att det ska funka att jag är borta en hel dag. Visst kan någon av de andra ta ut dem, men de är inte hundvana, och då blir det bara en kisspaus på några minuter - inte tillräckligt för någon av dem, och lägger ytterligare sten på bördan som är det dåliga samvetet. Jag ska inte skriva något mer om det där, för då blir jag bara arg, men jag VILL INTE gå ut till kund, det är inte det jag är anställd för, jag VILL INTE vara låst av att vara uppbokad en eller flera dagar i veckan (liksom, om jag blir sjuk finns ingen som kan täcka för mig, för de är OCKSÅ uppbokade). Tips om hur jag kan krångla mig ur detta mottages tacksamt. Jag tänker INTE sätta mina hundar på undantag en dag i veckan så länge jag jobbar här.
tisdag 5 februari 2008
Jag vet att jag är trött och det är all work and no play när jag svänger ner på motorvägen, och försöker stänga av blinkersen i svängen genom att sänka ljudet på radion, och blir så förvirrad när det inte fungerar att jag glömmer att svänga och håller på att köra rakt in i räcket.
Var på väg ner till klubben, och det var mer eller mindre work det med med tanke på vädret, och på grund av att det mest var orsakat av häftigt dåligt samvete för den lilla hundens mentala stimulans, men när jag väl är där är det alltid kul, eftersom den lilla hunden blir så lycklig när han inser vart vi är på väg, och sen är så enormt duktig och fokuserad. I alla fall i en kvart. Sen slaknar han lite. Det är mitt fel också, som inte vänjt honom vid längre körningar. Men han är bara ett år, och han sätter lydnadsettan perfekt, så vad ska jag gneta för?
Var på väg ner till klubben, och det var mer eller mindre work det med med tanke på vädret, och på grund av att det mest var orsakat av häftigt dåligt samvete för den lilla hundens mentala stimulans, men när jag väl är där är det alltid kul, eftersom den lilla hunden blir så lycklig när han inser vart vi är på väg, och sen är så enormt duktig och fokuserad. I alla fall i en kvart. Sen slaknar han lite. Det är mitt fel också, som inte vänjt honom vid längre körningar. Men han är bara ett år, och han sätter lydnadsettan perfekt, så vad ska jag gneta för?
söndag 3 februari 2008
För övrigt så har jag nu gått igenom precis hela Ben & Jerrys sortiment (nästan hela - inte chokladglassen, eftersom chokladglass är Äckligt), och tvingats konstatera att det inte finns en enda smak som på något sätt ens kan försöka tävla med HDPC. Nope nope nope.
Det är tragiskt, för det finns MKT mer B&J-glass i handeln än HD-glass. Vad ska man göra? Bunkra?
Tom Haegen Dazs vanliga enkla vanilj är godare än vilken som helst B&J.
Fast hunden gillar förstås vilken som.

Jag har precis fikat med Maza, vilket var enormt trevligt, om än något kort, men man ska sluta medan man är på topp säger de. Fem minuter till och hon hade kanske upptäckt vilken bitter jävel jag egentligen är, och vem vill dricka varm choklad med en sån?
På väderfronten intet nytt. Kanske något mera knastrande slask, emedan det börjar frysa på nu. På jobbfronten söndagsångest.
Det är tragiskt, för det finns MKT mer B&J-glass i handeln än HD-glass. Vad ska man göra? Bunkra?
Tom Haegen Dazs vanliga enkla vanilj är godare än vilken som helst B&J.
Fast hunden gillar förstås vilken som.
Jag har precis fikat med Maza, vilket var enormt trevligt, om än något kort, men man ska sluta medan man är på topp säger de. Fem minuter till och hon hade kanske upptäckt vilken bitter jävel jag egentligen är, och vem vill dricka varm choklad med en sån?
På väderfronten intet nytt. Kanske något mera knastrande slask, emedan det börjar frysa på nu. På jobbfronten söndagsångest.
Har just kommit hem från vad som bara kan klassas som året (hittills) i särklass mest miserabla promenad.
Herre gud vilket erbarmligt jävla pissväder!
På marken ligger knappt tre centimeter klibbig snö. Ovanifrån regnar det. Och så blåser det. Sammantaget så är jag blöt precis överallt. Inte ens min tjocka vinterjacka klarade av att hålla all den vätan ute.
Fy faaan.
Herre gud vilket erbarmligt jävla pissväder!
På marken ligger knappt tre centimeter klibbig snö. Ovanifrån regnar det. Och så blåser det. Sammantaget så är jag blöt precis överallt. Inte ens min tjocka vinterjacka klarade av att hålla all den vätan ute.
Fy faaan.
lördag 2 februari 2008
fredag 1 februari 2008
Nu är jag klar med den andra jobbiga uppgiften. Fort gick den också. Fast jag var tvungen att TÄNKA. Huvaligen. Nu ska jag hem. Då regnar det.
Ikväll är det hoppning, vilket är det roligaste på hela veckan. Mitt lilla problem är dock att förra lördagen så övade vi sitsträning, och jag fick konstant order om att "skjuta fram bäckenet". Så det gjorde jag. Alla som på något sätt är bekanta med en sadels konstruktion vet att den går upp där fram. Så när jag hoppade av kunde jag knappt gå. Jag var svullen och öm på ett ställe där man aldrig önskar annat än bomull och milda tag. Det framgick också med all önskvärd tydlighet att jag sitter snett, emedan svullnaden inte var särskilt jämnt fördelad.
Oh well, tänkte jag och införskaffade en pad, det går väl över snart.
Det har det INTE gjort.
Svullnaden har måhända gått ner, men ömheten består. Och istället för kvinnlig mjukhet är där.. jag ska bespara er detaljerna, men mjukt är det i alla händelser inte.
Men det går väl över snart.
Innan dess tänker jag dock inte skjuta fram bäckenet det minsta.
Ikväll är det hoppning, vilket är det roligaste på hela veckan. Mitt lilla problem är dock att förra lördagen så övade vi sitsträning, och jag fick konstant order om att "skjuta fram bäckenet". Så det gjorde jag. Alla som på något sätt är bekanta med en sadels konstruktion vet att den går upp där fram. Så när jag hoppade av kunde jag knappt gå. Jag var svullen och öm på ett ställe där man aldrig önskar annat än bomull och milda tag. Det framgick också med all önskvärd tydlighet att jag sitter snett, emedan svullnaden inte var särskilt jämnt fördelad.
Oh well, tänkte jag och införskaffade en pad, det går väl över snart.
Det har det INTE gjort.
Svullnaden har måhända gått ner, men ömheten består. Och istället för kvinnlig mjukhet är där.. jag ska bespara er detaljerna, men mjukt är det i alla händelser inte.
Men det går väl över snart.
Innan dess tänker jag dock inte skjuta fram bäckenet det minsta.
Shit vilket bra humör jag blev på. Solen lyser (fläckvis i alla fall), jag är klar med alla utom en av de extremt jobbiga uppgifter jag hade att göra klart idag, och jag har precis lunchat med trevliga Antira och hennes förvånansvärt stillasittande son (hon var om möjligt ännu snyggare än jag mindes henne - A, om du läser detta så ber jag om ursäkt för att jag satt och stirrade på dig, men det var svårt att låta bli), och nämnde jag att solen skiner??
Å andra sidan så har jag kvar den värsta av uppgifterna, och solen gick precis i moln, så ordningen är återställd.
Å andra sidan så har jag kvar den värsta av uppgifterna, och solen gick precis i moln, så ordningen är återställd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)