Trasselkvast

2012-01-25T09:34:00.002+01:00

De byter fönster i vår lägenhet as we speak. Ja, det är årets kallaste dag hittills. Nej, det är inte bra planering. Nej, det har inte gått så fort som det skulle. Ja, vi är jättetrötta på allt bankande och byggdamm just nu. Nej, de städar inte efter sig. Ja, de går in med skor. Ja, det är svinkallt inomhus just nu. Nej, det är inte jättekul att jobba hemifrån en dag som denna. Nej, de tar inte alla fönster på en gång utan pytsar ut det så att vi ska få fler ljuvliga dagar som denna.

Var var jag? Jo, just det, eftersom byggjobbarna är estniska och inte pratar engelska så gick det heller inte att säga "Ta av er skorna för fan". Det gick heller inte att säga "Om du tar ur ett fönster kan du väl vara vänlig att sätta i ett nytt INNAN du går ner på nästa våning och tar ur deras fönster också". "Eller, sluta plinga på dörren varje gång du kommer, den är öppen, gå för fan rakt in bara, jag sitter ju på toaletten".

Var var jag? Jo just det, det enda som är kul med skiten: estländare säger VA!? precis likadant som svenskar. Sen återgår de till rappakaljan.

Okej, det kanske inte var så kul, men sett i paritet med resten av eländet så får det mig att le varje gång. Eller, jag skulle le, om det inte vore så att mitt ansikte var stelfruset.

2012-01-20T21:06:00.001+01:00

Det fucking bästa jag läst på mycket mycket länge.

2012-01-17T10:52:00.002+01:00

Jag har pratat med en hel del otrevliga människor i mina dagar. Folk kan vara otrevliga på lite olika sätt, en del genom genuin elakhet, andra genom insinuationer, ytterligare andra genom överlägsenhet och så vidare och så vidare i typ all oändlighet.

Samtalet jag hade nyss, förlåt "samtalet", spelar dock i en division HELT för sig själv:

Jag - ringer upp ett mobilnummer som getts mig då personen på företaget i andra änden vill "reda ut några fakturor" (vilket i stort sett alltid innebär "Du är dum i huvudet, makulera dem")

Personen i andra änden svarar, säger ordagrant "Jag sitter upptagen just nu, kan jag ringa tillbaka?" och lägger därefter raskt på igen innan jag hinner svara något mer än "eh.. abs..."

Om du är så förbannat upptagen kanske du ska överväga att låta svararen ta samtalet nästa gång?! Det ska i alla fall JAG göra nästa gång DU ringer.

Påminn mig sen om att jag ska berätta om mitt senaste samtal med "säljchefen" på mitt största företag också. Sweet lord, DET var intressant.

2012-01-13T13:11:00.001+01:00

Gissa vilket datum bilden är tagen?

2012-01-11T11:32:00.002+01:00

Men faaan alltså vad jag hatar dessa jävla fyrverkerier och smällare!!

Visst är det jättefint med fyrverkerier, absolut, men om jag fick välja att slippa lidandet för både människor och djur, och detta innebar att jag aldrig mer fick se ett fyrverkeri i hela mitt liv, så skulle jag glatt gå med på den saken.

Smällare ska vi inte ens prata om, hur tusan kan de ens vara tillåtna i ett civiliserat samhälle på 2000-talet?!

Den lilla hunden bryr sig inte, och pappisen har slutat skvätta till nu såhär den 11e, han börjar väl vi van nu eftersom det smäller ungefär en gång var femte minut just nu (ingen överdrift). Folk har argument som att man" får väl ta hundarna och flytta" och annat jävligt konstruktivt, vilket bara visar på den minskade medkänslan i dagens samhälle, för det gäller liksom inte bara djur. Jag själv som inte kommer från något krigsdrabbat land, sitter ändå och hoppar högt varje gång det smäller till - hur ska det då inte vara för de stackare där varje smäll innebär dödsfara?

Ringde polisen igår när jag efter två timmars (ingen överdrift) oavbrutet smällande fick nog. Ingen dök upp. Funderar på att ringa igen (är lunchrast för skolorna i området), men vad fan är poängen med det.

2012-01-10T09:07:00.002+01:00

Åter i Stockholm efter tre UNDERBARA veckor, som fått Nitton att tänka om och efter, och nu får vi se vad vi gör/var vi är efter sommaren.

Jag har gått upp tre kilo, och det sammanfattar väl ledigheten rätt väl.

Hästen var den enda som var nöjd med att vara åter igen, och det har inte att göra med att hon inte trivs på landet, utan att direkt vid hemkomst fick hon gå ut i sin vanliga hage igen, tillsammans med sin hagkompis som är ett sto på tre år. Dessa flickor ÄLSKAR varandra, vilket är väldigt kul eftersom det är den första häst jag sett och vet om att min häst faktiskt tyckt om.

Hur som helst, åter till verkligheten innebär mer jobb, och även om jag jobbat alla dagar under ledigheten så har jag jobbat mindre. Dock inte jättemycket mindre eftersom det är bokslut och månadsfakturering och allt annat jox som tar upp tid i mellandagarna.

Företaget som har en mycket pratsam VD har också en säljchef, som lättast beskrivs som en stor hög med skit. Jag vet inte om jag har skrivit om honom förut, eftersom han gör mig arg bara av att tänka på honom - otrevlig, dryg och översittare - men nu verkar det som att all idioti han hållit på med (jag är anonym jag vet, och jag skulle VILJA berätta om all skit, men det är nog bäst att låta bli) till slut fått bägaren att rinna över, och VDn pratar nu om uppsägning osv.

Jag håller inte andan medan jag väntar eftersom han pratat så vid ett flertal tidigare tillfällen, men det låter som att han menar mer allvar just nu.

Jag drar givetvis mitt strå till stacken, genom att (diskret såklart!) i samtliga samtal där säljchefen figurerar, lågmält men intensivt baktala honom. Kan jag säga eller hålla med om något negativt så gör jag det. Inget osakligt förstås, och mer ofta än sällan med en blond ton (av typen "visste du att..?"), men droppen urholkar stenen, och om han försvinner från det här företaget innan jag gör det så kommer det bli en dag att FIRA.

2012-01-02T10:15:00.002+01:00

Syster och VVB tillbringade lite tid här hos oss innan nyår och på kvällen spelade vi snabb-TP. Syster fick en fråga som löd, ungefär, såhär:

"Vad gjorde att alla förbindelser mellan Europa och Grönland bröts av år 1349?"

Syster: ... strömavbrott?

2011-12-21T12:19:00.003+01:00

Alltså, jag försöööker fixa designen. Men med ett internet som är segare än om det drevs av dresserade marsvin i hjul, och en tidigare design som lämnat spår i html-koden som jag inte hittar (fucking ALLS), är det lättare sagt än gjort. Ok? Ni får stå ut med att det ser konstigt ut under tiden.

2011-12-19T14:20:00.000+01:00

Alltså, det är så här jag ska leva. Det bara är så, det här är min sorts liv. Känner mig fridfull och nöjd in i själen. Inte ens den sortens jobbstrul som i vanliga fall skulle fått mig ur balans påverkar mig. Jag tänker på det, konstaterar lösning (eller i förekommande fall, att ingen lösning finns), och sen nöjer jag mig med det. Ingen stress, ingen hjärtklappning, ingen ångest, inget ont i magen.

Visst, jag vet att jag med flit släppt en hel del, bara av den anledningen att jag åkt ifrån det, och jag talat om för jobbkontakter att jag ska jobba minimalt under jul och nyår. Men jag KAN släppa det också.

Det är Nitton och jag, hundarna och hästarna. Inget annat. Bara vi, och när vi är tillsammans så här så är vi en enhet, inte ens ett par, utan som två delar av varandra. Jag vet inte om familj och vänner, eller ens någon, fattat hur kär jag är i den här människan. Hur hel han gör mig, hur vi passar ihop, hur vi tycker lika om det som betyder något. Har ni fattat det? Har någon fattat det? Har någon tänkt annat än ”åldersskillnad”?

För mig är Nitton inte elva år yngre, det är inte det som definierar honom. Det påverkar vissa delar av våra liv, och vårt förhållande, ja det gör det. Men inte väsentligt. Visst, vi bor i Stockholm igen, på en plats och i ett liv som jag inte valt om jag vore ensam. Men jag är en vuxen människa, fullt kapabel att själv avgöra vilka påfrestningar jag kan hantera, och även fullt kapabel att tala om när det inte längre går. Och Nitton är också en vuxen människa som är mer än förmögen att hantera den informationen när den väl kommer och agera utifrån den.

Jag har valt det här, allt det här har jag valt, för att en människa som jag älskar ska få välja sitt eget liv. Jag hade möjligtvis ingen aning om exakt hur svårt det faktiskt skulle vara för mig, men det är ändå inte värre än att jag kan hantera det, för hans skull, och jag är fullt trygg i vetskapen om att när jag inte kan det längre, så kan HAN hantera DET.

Om alla gjorde precis det som bara gagnade dem hela tiden, vilken värld skulle vi då leva i? Om man inte kan göra uppoffringar för dem vi älskar, hur ska vi då kunna göra dem för resten av världen?

Om inte den mänskliga rasen kommer till insikt om sin girighet, sin huvudlösa konsumtion och den grymma delen av vår exploatering av djuren så kommer den här världen gå under. Så enkelt är det. Det kommer inte hända under vår livstid, inte heller under våra barns, men det kommer hända. En högre stående ras som inte lever ett fredligt och vetenskapligt liv har ingen framtid. En krigande och girig ras kommer förr eller senare att förgöra sig själv.

Det kapitalistiska systemet såsom vi känner det kommer kollapsa. DET kan hända under vår livstid, det är till och med högst sannolikt att det sker. Sättet vi värderar tillgångar på, all oreglerad elektronisk spekulation i pengar som knappt existerar, det kommer inte gå att ha det så mycket längre till. Företag och banker måste börja ta ansvar för sitt handlande på samma sätt som den enskilda människan måste börja göra det. Det kan inte längre vara högre vinst som är det enda mätbara värdet i att driva ett företag, det måste vara något mindre konkret, men mycket mer värdefullt, och det stavas etik och moral.

Om inte mänskligheten vänder blad och går mot högre moral är vi helt enkelt dömda till undergång. Naturresurser måste börja behandlas som den ändliga tillgång det är, djur måste börja behandlas som de förtjänar, den galna konsumtionen av enskilda personer och företag måste minskas, det är det enda sättet. Det enda sättet. Vi måste alla – ALLA – bli bättre människor för att utvecklingen ska kunna vändas i rätt riktning, och återigen; det kommer inte ske under tiden du och jag lever, men det gör det inte mindre viktigt eller mindre värdefullt, för någonstans måste förändringen starta. Ju tidigare den gör det, desto kortare tid kommer det gå åt till att rädda världen.

--------------

Edit: ja, det blev långt, men jag har så mycket (SÅ mycket!) mer att skriva om just det här, det viktigaste som finns. Men jag sitter på 120 kb och det är en plåga att ladda ett internetfönster. I’ll be back.

2011-12-19T12:22:00.003+01:00

Jag har (utan överdrifter) en internetuppkoppling som är marginellt bättre än ett 56K-modems. Men jag HAR internet i alla fall, och jag intalar mig själv att det är bra att jobba på tålamodet medan sidorna laddar.

Kan inte riktigt beskriva hur vackert det är här. Kan inte heller ta bilder som gör världen rättvisa med min urdåliga mobilkamera. Ljuset, som är grått och disigt och skimrande och urfint, blir blått på bilderna. Men skitsamma. Här bor jag.

Den lilla hunden är van och tar allt med ro. Glad ro, visserligen. Men pappisen är ÖVERLYCKLIG. Utom när det regnar. Not a very happy camper då inte.

2011-12-13T11:15:00.009+01:00

Låt oss tömma mobilen på bilder och liva upp det oranga lite grann:

53 rosa tulpaner. Ungefär hur fint som helst. Nitton kan om han vill.

Om ni inte ser vad bilden föreställer kan jag meddela att det är en svart luddig hund på en svart luddig matta sent på kvällen. Och sen har han mage att bli SUR när jag kliver på honom.

Bebis fiffilurar lite. Nitton ville inte vara med på bild.

Stallets största häst. Personerna på bilden är normallånga och det aningen tighta täcket är i storlek 175...

Togs häromdagen under hundpromenad. Det får vara hur onaturligt det vill, jag anser ändå att moder natur har överträffat sig själv i år.

Pappisen som "inte ligger i sängar eller brevid en" har endera ändrat personlighet i vår ägo, eller så har han bara funnit sin plats i livet.

Matta före och efter rengöring av pappishår.

Åkte bakom den här i två mil. Var bara det faktum att jag la mig hundra meter bakom som förhindrade trettioelva stenskott. Hur kan det vara lagligt??

Möttes i hissen av detta på Allhelgona. Blev först fullständigt livrädd när jag skulle trycka på knappen. Sen skitsur. Allhelgona och Halloween har inget med varandra att göra, och är faktiskt så långt från varandra högtidsmässigt man kan komma.

2011-12-13T09:21:00.002+01:00

Jävla jävla jävla Blogger och ditt förbannade HTML utan logik som gör att jag inte får bort den gamla bilden om jag inte använder ett gränssnitt från finska vinterkriget.

2011-12-13T09:09:00.000+01:00

Är det bara jag som designen ser helt knasig ut för? För mig är det bara en liten ruta i mitten. Skit samma, jag ändrar ändå, förnyelse och allt det där.

2011-12-12T07:38:00.001+01:00

Passade VVB (Världens vackraste bebis) i helgen. Nitton pussar på henne medan hon äter fruktpuré (otaktiskt min käre Nitton).

Nitton: Dubbla förmåner när man pussar en bebis. Gosigheten OCH ett mellanmål.

(VVB vaknade för övrigt tjugo över sex. I TEORIN hör man när den ömma modern förklarar att "hon vaknar någon gång mellan sex och sju". Det är ju liksom bara så att man inte riktigt tror på att det ska hända.)

2011-12-11T22:37:00.001+01:00

Wattefuck har hänt med min design??!!

2011-12-11T22:33:00.004+01:00

Nitton: Fina moln ikväll, jag tycker om när de ser ut sådär och man ser månen igenom dem.

Jag: Ja, vad synd bara att de inte var sådär skira igår, för då var det månförmörkelse. En röd.

[Plats för långt meningsbyte om vad månförmörkelse är, lär sig ungdomen inget i skolan nu för tiden?]

Nitton: Jaha, hur ofta är det såna då?

Jag: Normala månförmörkelser är väl relativt vanliga, men röda händer bara once in a blue moon.

..........

Seriöst? Seriöst?! Jag är ju så rolig att det borde instiftas ett permanent Nobelpris i humor och det ska gå till mig i alla år.

2011-12-09T10:01:00.002+01:00

Lite omtanke från mamma gör alltid saker ljusare. Till och med när man är.. tjugosju. Allt jag kan göra är att anstränga mig för att vara korrekt och saklig, följa det jag tror på, och rätta mig efter de som kan. Att andra människor sen inte väljer att uppträda så kan jag inte ta något ansvar för.

Men alltså ååååhh vad jag önskar att det vore fredag om en vecka NU istället, för då skulle jag vara på väg HEM nu.

2011-12-07T12:44:00.003+01:00

Det här med att vara glad. Det är ju så himla svårt. Man ska vara glad och nöjd och lycklig, och uppskatta det man har, vara smal och träna, laga god mat, umgås med vänner och suga av sin pojkvän lite då och då. Och sova åtta timmar per natt så man håller sig pigg och utvilad och får fin hy.

Det är rätt mycket negativt som hänt nu, och sammanlagt med svår pms och mörker och skit så gör det lite att jag tappat sugen. Lite tappat tron på människor, lite tappat orken, lite vill bara åka hem till landet och gömma mig i soffan och inte dyka upp igen innan det är fred på jorden.

Läste en artikel i svenskan idag, där de kunde visa på ett samband mellan depressioner och inflammation i hjärnan. Lägg till det vårt mörker, vår influensa och vinterförkylningar, samt all prestationsångest som folk bär på lite till mans, och så är det kanske inte så konstigt att svenskarna är ett så deppat folk.

Den enda gång i mitt liv som jag varit deprimerad på riktigt (dvs jag räknar inte låg och deppig som faktiskt deprimerad) så slutade det med att jag klängde mig fast vid min dåvarande pojkvän på morgonen när han skulle gå, och gråtande bönföll honom om att inte gå. Dels för att jag inte ville bli lämnad, och dels för att om han gick så innebar det att jag var tvungen att själv gå upp och möta världen. Det finns olika former av panikångest i släkten, och när jag häromdagen kände samma känsla när Nitton skulle till skolan blev jag livrädd. Guuuud vad jag inte vill hamna där!

"Vad har du att klaga på?" Nej, men det funkar ju inte så.

2011-12-06T12:26:00.002+01:00

Upptäckten av en snöfylld värld imorse möttes av Nittons och mitt samfällda Neeeej! Jag hade verkligen, veeeerkligen hoppats på att det skulle väntat ett tag till, eftersom vi ska till landet med hundar, hästar och proppfylld bil nästa helg. Bil utan fyrhjulsdrift och som inte får dra två hästar för övrigt, så det lutar väl åt att jag måste ta dem en och en, vilket ju är fullständigt ÖKEN. Förhoppningsvis hinner det smälta bort och bli vårvindar igen innan dess.

Fatta hur mycket packning som krävs för att vara borta tre veckor med hund, häst och arbete? Typ allt måste ju med. Kläder, pärmar, hästtäcken... är nog rätt bra att dela upp det på två vändor när jag tänker efter. Och om det ändå vore tre MÅNADER vi skulle vara borta...

2011-12-03T17:31:00.002+01:00

Fortsättning på varför det är hål i huvudet att bo i lägenhet:

Grannen bredvid, som måste ha någon form av störning, höll igång i natt mellan halv fyra och halv fem. Inte genom hög musik och prat och allmänt elände som vanligt, nej den här gången tyckte han det var en bra idé att börja renovera hemma. Jag gissar i alla fall att det var det bankandet och smällandet innebar (sängen skakade och lösa smulor ramlade från väggarna). Antingen det, eller så spelade han innebandy med en kanonkula.

Det regnar på tvären ute och hundarna måste ut. Och det är ju bara jävla dumt att gå ut i det här. När man i hus kunde bara öppnat dörren.

Grannen på andra sidan är just idag ännu mer fast övertygad om att han ska dö innan femtio i lungcancer, och drar oss med i fallet. Hallen och badrummet är inga ställen att vistas på om man inte gillar passiv rökning.

Ljuvligt ljuvligt.

2011-12-01T22:45:00.000+01:00

Sånt här får mig att gråta.

2011-11-29T10:07:00.002+01:00

Samlar återigen energi för extrajobbet. Väääldigt deppigt i det Trassliga huvudet just nu. MEN! extrajobbet är SLUT på torsdag, halleluja och allt det där. Och nyss vann jag 50 spänn på Triss. Man kan hitta små guldkorn överallt eh?

Å andra sidan, inte jätteglad över att få tre 25:or på Trissen. Känns ovärt. Som att det snor lite tur från när man skulle kunna behöva den. Mest kämpigt att komma ihåg att byta den mot ny faktiskt. Kändes dock lite bättre när jag fick X2 på gångerskrapet.

2011-11-24T10:34:00.002+01:00

Sitter och samlar energi för att orka ta mig till mitt extrajobb på revisionsbyrån. Anledningen till saknad ork är inte bara för att det är så oerhört, OERHÖRT, urbota URTRIST att vara där, utan även för att de är så satans otrevliga.

I början var det ju bara assistenten som var otrevlig, men har insett att de andra tre också är rena stolpskott. Assistenten är otrevlig på ett märkbart sätt, dvs hälsar inte (inte ens när hon står på trappan utanför och röker, och jag kommer och hälsar och jag är den enda där), pratar inte med mig osv. De andra visar väl normalt hyfs och vett så tillvida att de svarar på hälsning (men hälsar inte själva), men är i övrigt helt sjukt dryga och överlägsna.

Hade jag varit 20 så hade jag blivit ordentligt ledsen och nertryckt i skorna, nu är det knappt att jag bryr mig mer än att jag tycker att det är trist att gå dit. Grejen är bara att jag FATTAR inte. De behöver mig, jag BEHÖVER dem inte, extrajobb finns det liksom gott om - är reggad hos de flesta byråerna och får flera erbjudanden i veckan. Det är DE som saknar en ekonom nu innan den de anställt börjar. Jag har jobbat med ekonomi i 15 år, har haft egen firma i snart sju år, jobbat som bolagsekonom, haft folk under mig - allt det där VET de ju eftersom de läst mitt CV. Och likt förbannat blir jag behandlad som mindre vetande. Alltså, jag kan inte riktigt beskriva hur nedlåtande de är, men det är faktiskt helt sjukt. Och är de inte nedlåtande så behandlas jag som luft.

Häromdagen ringde jag Nitton medan de var inne i mitt rum och "gjorde en grej", bara så han skulle få höra exakt hur de låter, tyvärr hade de flyttat lite på sig när han svarade så han missade halva grejen. Då hade de alltså kommit in i mitt rum medan jag jobbade, börjat diskutera ett fall, HÖGT, börjat rycka pärmar ur bokhyllorna och ställa dem på mitt skrivbord (fortfarande medan jag jobbade precis där), sen börjat bläddra i pärmar och papper ca tio centimeter ifrån mig, alltså precis som att jag inte satt där. Inser att beskrivningen inte gör det rättvisa, men jag satt bara och gapade efter ett tag.

Hade en ide om att jag skulle säga till om det här, plus att ta upp assistentens oerhörda otrevlighet när det var dags för min sista dag, men jag orkar liksom inte, jag BRYR mig ju inte. Jovisst, jag STÖR mig på det, för det är ju som sagt helt sjukt ovettigt ibland, men kan inte engagera mig nog att göra något åt det. Spelar ju liksom ingen roll nu heller, är bara två veckor kvar, och om de sen vill ha min hjälp för ströjobb efter det så ska jag dubblera mitt arvode och se om det fortfarande är intressant, och om det INTE är det så kommer jag knappast gråta över det.

2011-11-23T12:23:00.002+01:00

Såhär ser en klippt pappis ut. Inte vår hund, men den här ser exakt likadan ut, fast vi behöll all päls på öronen. Inte riktigt som en pappis längre mao, men som en liten liten blandning mellan räv och spets.

För övrigt är dagarna en blandning mellan rätt vidriga och knappt uthärdliga, en kombination av mörker mörker mörker, jobb och lägenhet. Bara ett halvår kvar, eh?

2011-11-22T15:05:00.002+01:00

Det som slår en främst, när man matar bebis med (vidrig, jag provade) barnmat, och bebis nyshostar över en precis efter en ny skedfull, är inte hur extremt mycket det tydligen fick plats på den där skeden, utan man frågar sig istället VARFÖR innehåller all barnmat tomat?

2011-11-18T17:45:00.003+01:00

Den här lilla saken bor hos oss sen två veckor tillbaka, först på prov, men sen föll vi totalt för hans charm, så nu ska han få stanna hos oss. Urtrevlig liten kille, som vi bestämde oss för att behålla bara någon timme innan deadline, något vi nu alltså INTE ångrar. Han har genomgått alla tester med bravur: leka med den lilla hunden, leka med oss, gosa i sängen, hälsa på andra hundar, gå fint i koppel, gå lös, åka bil, åka till stallet, OCH det ultimata testet - stå ut med systers sexåriga bonusbarn plus bebis en hel kväll.

Pappisar har ju en hel del päls, och den här har dubbelt så mycket, något han rent ut sagt lider av. Han kan knappt sitta bredvid en i soffan för det blir för varmt för honom, så vi ska faktiskt klippa honom.

2011-11-11T23:34:00.001+01:00

I ett HYRESHUS!

2011-11-11T23:33:00.001+01:00

OCH dom sjunger med!

2011-11-11T23:31:00.001+01:00

För det är ju inte friskt, liksom.

2011-11-11T23:28:00.000+01:00

Är det så att det ens är TILLÅTET av grannarna att spela Celine Dion när man bor i hyreshus?

2011-11-10T22:48:00.002+01:00

Det tog 2 år, 7 månader och 21 dagar, men idag var första gången som Nitton ryckte upp dörren på mig när jag satt på toa. Vi har noggrant undvikit just denna situation tidigare. Jag var naken dessutom - not my proudest moment in life.

Men hur som helst, jag loggade mest in för att kolla om någon av er kan tyska eller finska eller både och, eller känner någon som gör det, och som vill tjäna lite extra dineros på att översätta lite grejer?

2011-11-06T14:00:00.002+01:00

VD'n som ringer ohemult mycket, och ohemult sällan om något viktigt, håller nu på att slå nya rekord. Två aktuella exempel:

Samtal klockan 02:00 i söndags natt. Meddelande lämnat: "Du, ja, det var inget akut egentligen, men" och där raderade jag DET meddelandet.

Sms (hans nya giv, sms kan man ju skicka precis vilken tid som helst på dygnet, för man har ju inte RINGT. Stört mitt privatliv har han dock oavsett), som kom alldeles nyss: "Bla bla bla, gör ditten och datten, men du behöver inte göra det nu".

Åh. men tack. Snällt av dig. Klockan är ju faktiskt bara två på eftermiddagen. Lite helgjobb har ju ingen dött av eh?

2011-11-06T12:03:00.003+01:00

Passade världens vackraste bebis igår. Veckans nya, förutom två par tänder som hon BITS med, är att hon "lärt" sig skratta. Skrattar jag, så skrattar hon. Jag behöver inte ens skratta på riktigt, det räcker att säga Hehehe, så härmar hon samma fejkskratt. Hysteriskt kul. Så igår kväll kollade vi på någon tecknad film som bonussysterdottern valt, jag med nymatad bebis på magen. Filmen var riktigt skojig på sina ställen, så jag skrattade till och från, och som ett eko kom det ett litet fejkskratt någonstans nedanför min haka.

- Hahaha ... hehehe.

- Hahaha ... ... hehehe.

- Hahaha ... hehehe.

- Hahaha ... ... hehehe.

- Hahaha ... ... zzzzzz.

Älsk!

2011-11-04T21:16:00.002+01:00

Är lite smålullig såhär på fredagskvisten. Ämnar ägna detta välsignade tillstånd the way god intended me to: oliver och Grey's.

Och en smula självömkan emedan jag är på väg att bli hiskeligt förkyld OCH har mens.

Egentligen skulle jag berättat något för er som involverade en rosa mössa och ett par rosa gummistövlar, men jag minns inte riktigt vad det var just nu.

2011-10-29T16:38:00.003+02:00

Syster har hjälpt mig att färga håret. Jag hade nämligen en utväxt motsvarande Nigerias statsskuld (rätt stor). Resultatet blev... well, om ni minns hur det gick förra gången jag hemmafärgade håret så kan vi säga att detta blev bättre. Vilket ju alla inser inte är något mått att förlita sig på.

Vi slingade håret. Fast färgen räckte inte till hela håret, så vi slingade bara halva, typ utväxten. Fast färgen räckte inte till hela utväxten heller, så vi slingade bara halva utväxten. Och sen fick det sitta i i ungefär en kvart för länge. Nu har jag fläckar av råttfärgad utväxt, det gamla blonderade i nyansen "modernt 1992" och fläckar av nyblonderat i nyansen vitt.

Det ser NÄSTAN ut som att jag gjort det med flit. Eller rättare sagt som att en nyskapande, och väldigt hög frisör gjort det med flit. Himla tur att möss-säsongen är här nu.

Vad lär vi oss av detta? Om du svarade "köp mer färg" så är det fel. Det rätta svaret ligger någonstans mellan "gå till frisören", "lev med utväxt" och "titta dig i spegeln någon gång under processen".

Det är för övrigt väldig tur att det var syster som hjälpte mig och inte tvärtom (ingen skugga på syster för övrigt, hon gjorde det hon kunde med de knappa resurser vi hade och medan barnet sov middag), för om syster hade fått hår som sett ut såhär så hade halva Stockholm hört det nu (visst mamma?)

Visar inget bildbevis denna gång. Min hårbotten gör fortfarande ont efter de räddningsförsök jag gjort med platt-tång och blondspray. Men nu ser det helt okej ut. Om jag har på mig mössa och inte går ut i solljus.

2011-10-29T11:46:00.002+02:00

GRATTIS alla ni som bor någonstans! Nya rön visar nämligen att:

* Diskning varannan/var tredje dag är ett fullgott alternativ till att städa något annat.

* När man är klar med disken är man helt klar, oavsett hur det ser ut på bänkarna runt omkring.

* Saker som står i hallen och väntar på att slängas kan med fördel stå kvar tills de blivit en permanent del av inredningen.

* Badkar, handfat och toalett rengörs av badrumsfen (och tänk, där har du stått och gnott helt i onödan i alla dessa år?!)

* Ingrodd mat på spishällen och köksluckorna adderar bara en färgklick i inredningen.

* Dammtorkning är för veklingar.

* Att plocka undan efter sig är onödigt om du ändå ska använda sakerna nästa dag (och nästa och nästa och nästa).

* För tvätt som hänger på tork och nu är torr, se punkt om ingrodd mat.

Och om någon annan vågar påstå något annat, protestera då hej vilt. Orättvist! Du har ju faktiskt diskat!

Fattar ni vad mycket mer TID ni kommer få över nu? Vad ska ni GÖRA med all tid?! Själv ska jag lära mig att spela X-box.

2011-10-24T08:40:00.003+02:00

Jag vet inte riktigt om ni kan se vad bilden föreställer, men det är i alla fall min hund framför en av sina bäddar. Hunden har nyss gått från att stå nedanför min skrivbordsstol och låta hela kroppsspråket säga "Upp upp upp upp upp upp upp upp upp UPP UPP UPP FATTAR DU INTE ATT JAG VILL UPP ELLER VA VA VA??!!" till att göra såhär.

Vad han NU säger är ganska exakt "DU! Du vet att jag kan gå och lägga mig här i min bädd precis NÄR SOM HELST va?! DU! Du VET det va?! För jag kan göra det! Jag kan gå och lägga mig i den PRECIS NÄR JAG VILL, okej?! Precis när jag vill! Jag skulle kunna göra det nu.. eller nu.. eller nu! Jag GÖR det inte, men jag KAN! Och när jag gör det, NÄR jag gör det, då finns det liksom ingen chans för dig att ha mig i knät! Jag bara säger!"

2011-10-22T19:43:00.002+02:00

Nitton och jag har umgåtts med världens vackraste bebis hela eftermiddagen.Ren lyx, och hon är så himla stor nu att det faktiskt ÄR en liten person, med åsikter och ett faktiskt språk att uttrycka dem med. Okej, visst, hon säger bara "mamah" och "papah" (och ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!), men man fattar ju ändå precis vad hon vill.

Nu får ni ju inga bilder på mig här i bloggen, men, om jag säger såhär, barnet är likt mig:

2011-10-15T20:16:00.005+02:00

Ni kan få lite bilder till, nu när jag ändå rensade telefonen. Bilder ska man tydligen ha i bloggar. Plus att jag slipper skriva så mycket.

Idag var jag på tömkörningskurs söder om Stockholm. En av världens vackraste platser - där skulle jag gärna bo:

Var uppe på landet förra helgen och hämtade/fixade lite saker, plus plockade svamp. Det finns såna ofantliga mängder trattkantareller att det är löjligt. LÄTT 100 kilo att plocka på en yta av 50 * 50 meter. Tyvärr är jag inte särskilt förtjust i trattisar, tycker att det är lite av en skymf mot vanliga kantareller att de delar namn.

Vårt pris, hahahaha!

2011-10-15T20:14:00.002+02:00

För att överhuvudtaget stå ut med nedanstående så tar jag hunden och åker iväg till såna här ställen lite då och då. Då fungerar det. Om jag dessutom har musik i öronen så hör jag inte det allerstädes närvarande motorbruset.

(men det var INTE kul för knät att gå nerför allt det där igen sen kan jag lova)

2011-10-14T18:33:00.002+02:00

Jag hatar att bo i lägenhet. Hatar oljudet, kylan, hissen, grannarna, asfalten och den jobbige fan under oss som YLAR flera gånger om dagen. Hatar att behöva jobba jämt för att ha råd med hyra och stallhyra. Hatar att inte kunna gå ut och gå utan att gå på asfalt och inte kunna ha hunden lös. Hatar att stå i stall där man måste anpassa sig efter 30 andra människor, och där det inte är helt okej bara för det inte finns något annat att tillgå. Hatar stressen, hatar att inte ha tiden, hatar att behöva väga saker mot varandra. Hatar det ständigt dåliga samvetet. HATAR att aldrig få sova ordentligt.

Gillar dock femtio meter till ICA och pizzeria, femton minuter till träning i världsklass, femtio meter till ridhus och att Nitton trivs.

2011-10-14T09:21:00.001+02:00

Alltså, det här med att tro att mensen är över för att det inte hänt något på två dagar, och kroppen sen bara "haha, got you! Nytt färskt blod vare här!" VARJE jävla gång när man minst av allt anar det...

Inte särskilt festligt alls. Eller okej. Liite festligt. Det är ju väldigt rött.

2011-10-13T21:55:00.002+02:00

Det vidrigaste med de här första kalla dagarna är att kroppen ännu inte vant sig. Hade hoppträning idag, och för första gången i år var det så kallt att det inte var kul, för när jag fryser efter trettio sekunders stillastående innebär det ständig rörelse för att inte hästen ska stelna till, men JAG blir inte varmare av att skritta runt i ett fryskallt ridhus. Och sen kollar man på termometerna och så är det knappt minusgrader.

Jag minns den första dagen FÖRRA vintern - jag hade varit på dressyrträning och stod efteråt vid transporten och gjorde i ordning hästen så vi kunde åka hem, och jag frös så det gjorde ONT i kroppen. Händerna var så stelfrusna att jag inte fick loss sadelgjorden, men när jag äntligen kom in i bilen så var det två PLUSgrader ute. Nu är förvisso två plusgrader inte något att hänga i julgranen, men det är inga trettiotvå minus direkt.

Sen, när man vant sig, så blir ju temperaturuppfattningen något skev, i alla fall förra vintern.

För att inte tala om den här gången.

2011-09-30T23:11:00.003+02:00

Ääääntligen ligger jag överst på listan för sökningen på nakna medelålders kvinnor. Ett delmål i mitt liv är uppnått!

2011-09-30T21:00:00.000+02:00

Låt oss för all del (om än mer än fyra år försent) starta en liten följetong här i bloggen (hemska ord), Saker Jag Avskyr I Trafiken.

1. Folk som i princip måste stå still när de svänger. Jag lovar, om du inte kör en A-klasse är det noll och ingen procents chans att du råkar välta när du svänger av. Jag är hyfsat övertygad om att de flesta moderna bilar klarar av en skarp kurva i minst 70 utan att ens glida lite, och eftersom de som svänger stillastående sällan kör över 63 ens på motorväg så ligger de definitivt inte i riskzonen.

Prova att gasa lite i utgången av kurvan nästa gång du svänger. Prova bara för i helvete! Jag GARANTERAR att det blir LÄTTARE att svänga.

2011-09-30T10:48:00.002+02:00

Som ett förtydligande: revisorerna är trevliga (INTE assistenten), det är inte det. Det är bara så vansinnigt tråkigt. JAG är vansinnigt tråkig just nu, inget är kul, inte ens att tävla är kul. Har liksom ingen energi kvar till något, är bara trött och dimmig hela tiden. Så på sätt och vis är det bra att det är så enkla arbetsuppgifter, för jag kan koppla bort hjärnan och gå på autopilot, ingen större ansträngning krävs.

2011-09-29T15:21:00.004+02:00

Jag har waaaaay för mycket att göra för att orka håll igång bloggen. I kombination med höstdepp och att det där som är för mycket att göra är extremt tråkigt... ja.

Mamma blir dock sur om jag inte uppdaterar. Så jag kan ju passa på att berätta om mitt nuvarande extrajobb. Det är på en revisionsbyrå. Ni vet väl alla vad jag tycker om revisorer? Låt mig då bara säga att sällan har mina åsikter fått så välgrundat underlag som här.

Tre revisorer, mellan 45-75 år. Torra så de dammar om dem. En revisorsassistent omkring 40, förmodligen den bittraste människa jag träffat på (och då umgås jag ändå med mig själv dagligen). Och så jag då. Inhyrd temporärt för att fylla glappet mellan föregående (numera sparkade) imbecilla andra-assistent, och tillträdet av den nya i december.

Jag är här mellan 12-20 timmar i veckan, skulle kunna få heltid här just nu om jag vill, men 12 timmar är i runda tal 11 timmar mer än jag står ut med, eftersom DET ÄR SÅ JÄVLA TRIST.

Eftersom deras förra assistent var en idiot (inte deras ord, men min välgrundade mening eftersom jag stämmer av det hon bokfört), så förefaller samtliga tro att även jag är dum i huvudet. Jag får göra saker så lätta att jag skulle kunna göra dem kraftigt alkoholpåverkad och ändå anse att det är lätt. Jag får dessa saker grundligt förklarade för mig, både en och tre gånger, på dagisnivå.

Exempel: Nytt uppdrag, guldsmed. "Prata med mig innan du bokför inköp av guld, för det är sååå knepigt med momsen, väldigt speciellt och noga med att du gör rätt". Okej. Bokför, kommer till guld, frågar. Vad som var svårt? Det står inte med moms. Om det inte står med moms ska jag räkna ut den själv. 25 % på beloppet. Fecking rocket science.

Idag fick jag uppdrag modell större, bokför detta avseende juli, när jag är klar tittar jag på skrivbordet och ser att augusti står där också. Bokför detta med. Detta tar sex timmar totalt. När jag är klar går jag in till chefen och säger att jag är klar, och har han något mer jag kan göra denna sista timme innan jag tänker gå hem?

Klar? säger han, jaha, oj då, jag hade tänkt att det där skulle räcka för dig dagen ut. Ja, du kan göra augusti också.

Två dagars jobb på sex timmar. Jag hoppas på lite mer respekt nästa vecka. Och om bitterfittan inte blir trevligare är det lägre straff för mord om det utförs på arbetskamrat medelst bic-penna va?

2011-09-26T10:16:00.002+02:00

Dealen här hemma är att Nitton har hand om disken. Just nu ser det för jävligt ut här hemma, och Nitton hade skola nu på förmiddagen.

Hans sista ord innan han gick hemifrån (först något dravel om dåligt samvete, lämna mig i den här röran, ser skräpigt ut osv): "Lovar du att du inte gör något åt disken, jag tar den när jag kommer hem?"

Eh. Ja. Jag tror jag kan lova att hålla mig från den.

2011-09-24T09:35:00.001+02:00

Och VEM måste man suga av för att få några presenter här omkring?! Jag har tjatat och tjatat, men inga dyker upp. Man kan hävda att det är troligare att överraskningspresenter dyker upp om man INTE tjatar om dem, men jag jobbar inte så.

2011-09-24T09:33:00.002+02:00

Jag HATAR att vara fuktig. Haaaatar. Ungdomens jobb utomhus på Irland var således grogrund för episk obekvämlighet.

Igår satt jag med Nitton i soffan och kollade på tv, och jag åt choklad och insåg att jag hatar att bli fuktig så till den milda grad att det tar emot att slicka av fingrarna, för att jag vet att jag pga enkla principen om salivs vatteninnehåll kommer bli just det.

Det bara måste ju vara någon form av störning?

2011-09-19T20:01:00.001+02:00

För övrigt är det rent anmärkningsvärt hur många böcker man hinner med när vi inte har någon TV och serierna inte startat gå än (WHY dock?!)

2011-09-19T19:47:00.002+02:00

Om vi någonsin kommer oss för med att faktiskt sätta blommor i balkonglådorna så känner jag att vattningen kommer vara vårt minsta problem.

2011-09-12T18:50:00.002+02:00

Min pojkvän sa just "men nej nej, jag tycker faktiskt OM att diska". Hahaha! OM jag kommer komma ihåg det!

2011-09-09T13:05:00.003+02:00

Jag förstår vad Ketchupmamman menar, när hon skriver om anonyma kommentarer. Men.

Ett: Alla har inte Facebook. Alla vill inte HA Facebook.

Två: Att kunna skriva anonymt är inte konstant synonymt med näthat och trolliga kommentarer, utan ofta en förutsättning för att man ska kunna/våga skriva mer personligt och utlämnande.

Tre: Om man tvingas identifiera sig för att uttrycka sin åsikt, så är åsiktsregistering inte ett så stort kliv att ta.

Att önska ett fritt internet är inte att önska fram troll och rättshaverister. Vettiga människor håller inte på så. Vettiga människor vill inte heller läsa idiot-kommentarer. Men, vad var det nu Evelyn Beatrice Hall sa om yttrandefriheten?

2011-09-08T17:39:00.001+02:00

Så det visar sig att mitt löfte till mig själv att inte döma människor så snabbt är ganska svårt att uppfylla när jag tvingas åka kommunalt om dagarna.

2011-09-08T14:35:00.001+02:00

Gick just förbi en loppis som hette... wait for it... Olika Bra Saker.

Det du, DET namnet har de funderat länge på!

2011-09-08T12:20:00.003+02:00

Dagens "skratta inte högt!": Den prydlige, kostymklädde man som satt bredvid mig på pendeln, försjunken i sin Iphone, och som när dörrarna-stängs-signalen på Sthlm Södra ljöd, hastigt tittade upp, fullkomligt vräkte sig ur sätet och fram och ut genom dörrarna, som vänligt och smeksamt tjongade ihop precis när han var mellan dem.

För att sen, när han ryckt sig lös och hamnat på perrongen, förvirrat se sig om, stanna upp och smidigt som ett kassaskåp tränga sig tillbaka genom dörrarna, med sänkt huvud gå tillbaka till sin plats, och inte titta upp igen förrän vi var framme vid centralen. Där han egentligen skulle av.

Dagens lunch var för övrigt död ko, sallad och bea (mmm, bästa sortens ko det), med hunden liggandes i sängen bredvid och indikerande hungersnöd. När jag ätit klart ställde jag ner tallriken på golvet för att han skulle få rensa den, varpå han tittar på tallriken, tittar på mig, och gäspar demonstrativt, för ställer jag inte tallriken i sängen är det inte värt det. Sängen som han för övrigt inte får ligga i.

2011-09-07T13:54:00.002+02:00

Alltså, lägenheten är nyrenoverad, omgjord, vitmålad och allmänt fräsch och fin. Utom dörrhandtagen. De är såna där vanliga i plast, som möjligen var eller inte var vit någon gång på 60-talet, men som numer går i en svag nyans av nikotin.

Varje gång jag ser dem stör jag ihjäl mig.

Jag VET att det går att köpa till enbart plastdelen och byta ut, även att det FINNS färdiga handtag i.. ja.. säg.. exempelvis då, rosa. Har googlat. Kollat Blocket. Kollat Tradera. Kollat Etsy (trots att jag lovat mig själv att inte gå in där mer innan jag bygger hus någon gång i framtiden, ha-begäret blir för stort).

To no avail. Vet ni?

2011-09-05T21:21:00.001+02:00

Så min tro om att "visst är jag... 27, men jag har ju då i alla fall inga rynkor än" sprack ju med ett episkt bang när jag flyttade från torpstuga i skogen med därtill hörande el och belysning från trettiotalet, till lägenhet med lysrör över badrumsspegeln.

2011-09-02T17:23:00.001+02:00

Skills är när man grabbar tag i x antal kuvert som ser lagom ut och de är exakt rätt antal (88 stycken).

Ja, mina nöjen är enkla, so?

2011-09-01T13:20:00.002+02:00

Vill ha!

2011-08-31T20:58:00.003+02:00

Dagens två roliga citat:

Nitton och jag är ute på hundpromenad, och går förbi ett behandlingshem. På en skylt står det Missbrukarvård på kristen grund.

Nitton: "Brinn i helvetet. Klart!"

Sen fick jag ett sms från syster: "Sovande barn på mig, sovande man bredvid mig. Tittandes på en film som jag inte valt ut och når inte fjärrkontrollen".

2011-08-24T09:23:00.001+02:00

Lycka är att ställa in autoreply på "Semester". Ända till nästa onsdag har jag semester, tjoho!

2011-08-23T07:29:00.003+02:00

Och så har hunden skabb. Igen. Och när jag ringer till vet om en halvtimme så kommer hon envisas med att jag ska komma in så hon också kan konstatera på tio sekunder det jag redan vet (eftersom det är femte gången eller vad det nu är så är jag himla säker vid det här laget - är som urinvägsinfektion; är man drabbad VET man), men vilket kommer kosta 800 kronor mer än om hon bara skriver ut medicinen direkt.

Stan versus landet 1-0

PS. Och yes, den här gången har de bitit på mig också. Förstår vad min stackars hund går igenom.

2011-08-19T20:03:00.010+02:00

Vilken bild ska jag förstora upp på hund respektive häst?

Hund:

Eller kanske denna?

Häst:

Eller kanske denna...?

PS: Same old same old med jävla sär och radbrytningar...

2011-08-19T10:40:00.003+02:00

Har (under inre protest) lagt ut annons på huset igen. Har skrivit en rakt igenom skrämmande annons, tänk gammal guvernant med knut i nacken och elak stållinjal. Trehundra krav och måsten, bara för att verkligen få svar enbart från såna som passar in i mallen. Även angett tydliga krav på HUR folk ska svara för att vara intressanta. Lades ut för en kvart sen. Antal svar hittills: 15. Antal användbara svar hittills: ett.

Opepp.

2011-08-18T12:07:00.001+02:00

Om man möjligtvis skulle önska att mensen kom lite TIDIGARE än normalt, finns det några tricks då? Hoppa upp och ner jävligt mycket har jag redan provat (hjälpte inte, och jag blev trött).

2011-08-17T20:50:00.003+02:00

Alltså, har ätit pappas (fantastiska) ärtsoppa till middag ikväll. Sen ville Nitton sova hemma. Kopplade inte varför förrän nyss.

2011-08-15T17:36:00.001+02:00

Nu har vi flyttat klart alla saker. Nästan. Så nu är det typ slut mellan oss.

Hörni, jag sitter och tittar i arkivet över SR Sommar, och jag känner inte igen ett enda namn (nästan). Om man bara ska lyssna på ett enda sommarprat, vilket ska man ta då?

2011-08-10T19:28:00.003+02:00

Och nu till dagens filmtips:

(eftersom vi ser såna mängder film så är det oundvikligt att det dyker upp något som faktiskt GÅR att titta på ibland. I helgen hade vi tur och hittade tre. och en halv)

Hot Fuzz. Handlar om en brittisk superpolis som blir förflyttad för att inte sabba statistiken för de andra. Hamnar i... intressant småstad. Hade varit värdelös om den varit gjord i Hollywood, nu är den brittisk och riktigt underhållande.

Wrecked. Adrien Brody har ångest i kraschad bil. Kommer ur bilen och släpar sig runt i skogen med brutet ben (han ställer sig inte upp en enda jävla gång vilket jag störde mig oerhört på). Bättre än den låter.

Och sen Sucker Punch. En liten pärla. Bortse från det kassa omslaget som inte säger ett dyft om filmen (förrän efter man sett den då det är väldigt passande). Ung flicka på sk. mentalsjukhus ska ta sig ut med hjälp av fellow "intagna". Eoner bättre än vad det låter som. Vinner möjligtvis väldigt många extrapoäng på att ses vid ägglossning (om någon annan ser den då, let me know).

Och en halv i form av Arthur. Handlar om precis vad som står, vilket är redigt uttjatat förvisso, men filmens behållning är givetvis Russell Brand.

2011-08-10T19:10:00.001+02:00

Det här med mitt hetsande mot rådjuren, det har gått helt tvärtemot vad som var meningen.

Meningen var ALLTSÅ, att hunden skulle bli rabiat vid åsynen av ett av de loppiga asen och jaga dem från tomten per omgående. INTE att han skulle bli ÖVERHOPPAD av ett rådjur på väg hemåt, och bara skälla till och sen stå still och titta efter det. Vad gjorde jag för feeeel?!

2011-08-09T13:46:00.002+02:00

Nitton och jag har haft en väldigt produktiv helg (och måndag). Vi har testat om "allt som är gott" blir "allt som är supergott när det är friterat". Kort sagt har fritösen gått på högvarv.

Sen läser jag det här inlägget som sen leder mig vidare hit, och får mig att inse att man kan fritera saker i pannkakssmet.

En helt ny värld öppnade sig precis.

2011-08-05T18:59:00.001+02:00

Fick ju nya koder till korten igen, som jag noggrant tittade på och skrev upp. Försökte betala med ett av korten idag. Tror ni koden funkade..?

2011-08-05T12:10:00.002+02:00

Den här flickan som blev avslängd från tåget. Alltså, utan att kommentera händelsen i sig så ställer jag mig extremt frågande till två andra saker.

Ett: Kvinnan som hittade ungen och tog hem henne. Jättefint gjort av henne och allt det där, men inte direkt unikt i dagens samhälle (jag hade gjort samma sak, och det hade väl för övrigt 90% av alla andra människor gjort också). Unikt däremot att inte ringa polisen omedelbart. Liksom vad är det för FEL på henne? Fattar hon inte att om en 11-åring är försvunnen så är det polispådrag, oroliga föräldrar och fan och hans moster?

Två: Flickans storasyster som var med på tåget och inte insåg att systern saknades förrän i Göteborg, vilket gissningsvis ligger tre timmar från Kumla. Say what?!

2011-08-04T13:21:00.003+02:00

Jag kör hästtransport väldigt mycket. Väääldigt mycket. Jag hoppas slippa köra så mycket nu när vi flyttar och hästen kommer stå på gård med ridhus och egna tränare, men lite lär det ju ändå bli.

Om jag tycker att folk kör som idioter när jag sitter i bara bilen, så är det INGET emot vad jag anser om dem när jag kör transport. Jag kör transport extremt bra om jag får säga det själv, lugnt och planerat utan ryck eller inbromsningar. Jag kör heller för sakta än för fort, och ligger oftast tio kilometer under begränsningen, undantaget motorväg då där jag bara inte pallar ligga i 80 utan hellre kör tio över. Jag planerar min väg, och är alltid fullt medveten om att jag kör tungt, och framförallt långt ekipage, och kastar mig aldrig ut framför någon annan, väntar hellre lite längre. Men oavsett det faktum att det går långsamt så lämnar jag alltid plats åt andra bilister, kör ALLTID åt sidan så snart det går och försöker på mesta möjliga sätt att låta bli att vara i vägen.

Men av någon anledning så är det som att folk (läs män) ser rött när det kommer en hästtransport framför. Oavsett om jag håller hastigheten eller ligger tio under så SKA DE OM TILL VARJE PRIS HELST JUST NU ANNARS DÖÖÖÖÖR DE! Folk slänger sig ut i vägen framför mig bara för att hinna ut innan jag kommer, och tänker inte på att där kommer jag i 80 med ett tungt ekipage som har rätt jävla lång bromssträcka. De lägger sig så nära bakom att jag inte ens längre kan se dem, utan att för en sekund tänka att det faktiskt står ett levande djur två meter från deras framlyktor, och vad tycker djuret om det? Det är liksom inte med nöje jag kör så jävla sakta i rondeller, det är för att jag MÅSTE. Ändå tutar folk och trängs och gör helt galna omkörningar. För att inte tala om när det är halt ute och jag MÅSTE köra extra långsamt, just för att jag kör TUNGT, folk fattar bara inte, de tror att man jävlas verkar det som.

Igår var jag nära att hamna i en krock två gånger på cirka trettio sekunder. Första gången (70-väg, jag ligger i 70), ligger en suv bakom mig så nära genom en kurva att jag kan räkna hårstråna i han mustasch, och självklart så drar han om så fort vi kommit ut genom kurvan, bara den lilla detaljen att efter kurvan är det kanske 200 meter, sen är det en backe, och han ser alltså inte ett dyft framåt. Hade han gasat på ordentligt hade det kanske gått utan problem, men nu segar han sig om och jag får hjärtslag när en långtradare dyker upp på krönet och han inte ens är jämte mig.

Man ska inte vare sig bromsa eller öka i de lägena, för du vet inte hur den andre föraren kommer reagera. Bromsar du och han bromsar så ligger ni illa till, lika så om du gasar och han gör samma sak. Men instinktivt bromsar man ju, och så även jag, och det var tur, för det gjorde inte han, och han hann om mig med MAX fem meter till godo. Långtradaren tutade så in i helvete, och Tilly fick spunk där bak.

Med adrenalinet rusande och hjärtat pumpande kör jag vidare, över kullen och ut på en lång raksträcka, och ser att det ligger ännu en bil bakom mig, lika nära. Jag släpper lite till på gasen för att han ska få mer tid på sig att komma om, men han kör inte om, fast han ligger halvvägs ute i det andra körfältet. Jag flyttar mig så långt utåt vägrenen jag vågar, men han kör inte om, och jag ser att vi snart kommer möta bilar, så jag flyttar tillbaka och kör upp i sjuttio igen. DÅ kör han om! Precis när det kommer en bil från andra hållet! Jag tutar frenetiskt, och hästen får hjärtslag där bak igen, den mötande bilen ser vad som händer och flashar med ljusen, men han slutar inte att köra om. Än en gång får jag stå på bromsen, och än en gång klarar vi oss med en hårsmån.

Efter det där var jag färdig att vända och åka hem igen, mina händer skakade så jag knappt kunde hålla i ratten. Jag körde precis som man skulle. Inget jag gjorde hade jag kunnat göra annorlunda, och inget jag gjorde hade kunnat ändra situationen. Nu var väl i och för sig de där två incidenterna sammantaget det värsta jag varit med om, men jag hyser inga vidare förhoppningar om att slippa liknande saker framöver. Så snälla. Fatta att kör man hästtransport kör man långsamt av nödvändighet, inte för att jävlas. Fatta att ekipaget är tungt och inte kan stanna eller gasa på som normalt. Fatta att det faktiskt finns ett levande, oberäkneligt djur i transporten du ligger nära, och gör du fel så kan hästen faktiskt försätta dig och den andre föraren i livsfara. Håll avståndet för helvete!

2011-08-03T09:24:00.002+02:00

Den fantastiska kvalitetstidningen NA har, liksom de flesta andra tidningar runt om i landet antar jag, skrivit om att "allt färre får a-kassa". För att illustrera detta har de begett sig till arbetsförmedlingen i Örebro och intervjuat folk som väntar på sin tur, och som det naturligtvis är såå synd om.

Bland annat en mamma till två barn, som (självmant) sagt upp sig för att hon vantrivdes på sitt jobb och som nu upptäckt att hon inte kommer få a-kassa på två månader (!). Det får mig veterligen ingen utan särskilda skäl, eftersom det ju är karens på a-kassa. Det kanske är något man ska ta och kolla upp INNAN man säger upp sig, hur dåligt man än mår om man har barn att försörja?

Missförstå mig inte, jag vet PRECIS hur jävla dåligt man kan må av att gå till ett jobb där man vantrivs och hur eländigt det kan vara, men har man barn, och dessutom är ensamstående, så har man ett ansvar som går utanför det egna jaget. Varför har folk så svårt att fatta det i dag? Varför är det i stort sett alltid lågutbildade, låginkomsttagare som skaffar barn - för många barn - för tidigt? Är det inte rätt jävla själviskt att skaffa ungar om man knappt har pengar så det räcker till hyran? Ska barnalstrande vara en rättighet helt utan skyldigheter?

Mamman säger att "Det är väldigt svårt men jag får hjälp av mina föräldrar att klara det ekonomiskt. det hade nog inte gått om jag inte hade dem". Jaha? Ska man tycka synd om henne då? Det kanske hon kunde ha tänkt på INNAN hon sa upp sig?

2011-08-01T17:49:00.002+02:00

Blev ju av med mina kort i Rom och har fått nya och därmed nya koder. Ingen kod fungerade.

Detta har jag svurit rätt mycket över och bestämt hävdat att "jag kan väl för fan inte skriva ner TVÅ koder helt fel eller!"

Idag fick jag koderna omskickade och turns out att det kan jag visst det. Till och med när jag bevisligen stod och tittade på koden och samtidigt skrev ner den (ja så jag sparar mina koder i mobilen, sue me) så kunde jag skriva av den fel.

Jag kan tydligen också lägga telefonen i skafferiet och sen gå omkring och leta hysteriskt efter den ända tills jag tröttnar och ska äta frukost istället. Och jag har inte ens haft semester än.

2011-07-28T14:29:00.003+02:00

make animated gifs like this at MakeAGif

Tänkt lägga upp det här hur länge som helst, men inte kommit mig för att göra det animerat än. Älskar sekvensen, hur han kommer i full fart, bara för att tvärvända när han inser att det inte blev något godis eller var något intressant. Särskilt fjärde bilden är underbar, han ser ut som en tecknad figur.

2011-07-28T13:56:00.002+02:00

Så om Nitton, som ska servera och vara allmän passopp på invigning idag (se för fan till att du lär dig något nu!), säger att det nog inte blir några rester eftersom det är "korvfest", är det så himla långsökt av mig att tro att det är bara män då eller vad???

2011-07-28T13:01:00.002+02:00

Jag känner för att baka. Det händer ungefär en gång vart tusende år. Vet dock inte vad. Inget med jäst, inte som tar tid, inga småkakor, inget tråkigt, ingen sockerkaka eller liknande, ingen paj, och gärna med hallon.

2011-07-28T12:21:00.002+02:00

Om man packar ihop alla sina saker inför flytt i hästtransporten, inklusive alla femhundra miljarder lådor med böcker, och upptäcker att det ligger massa larver i och på en av lådorna och därmed flyttar böckerna till annan förvaring och står där med tom och äcklig låda - så känns det som att man helt plötsligt hittat HELT RÄTT förvaring att transportera alla de där pärmarna som ska till revisorn.

2011-07-27T13:01:00.002+02:00

Syster säger att två tänder har börjat sticka fram, men att hon ändå är sitt vanliga soliga jag. Hon brås uppenbarligen INTE på moster.

2011-07-27T12:40:00.002+02:00

Sätter ner en åldrad matlåda innehållandes hemgjord potatissallad framför hunden. Han blänger på mig och går. De två andra dissekerar därefter glatt salladen, vilket medför att allt de inte ville äta sen (dvs allt utom själva potatisen) ligger spritt på mattan. Hunden kommer in igen, ser ut över eländet, går fram och börjar med synbar njutning pilla i sig allt de andra två slickat rent från vitlökssås och sen ratat.

Vad det var? Äpplen och ruccola såklart. Man har väl uppfostrat en gourmand. Att parmesanen försvann ner i de två andra får räknas som olycksfall i arbetet.

För övrigt har jag inom loppet av tio minuter blivit stucken av en mygga på båda pekfingrarna. Hur DET har gått till när jag nu har ett jobb som innebär skrivandes på tangentbord i stort sett oavbrutet vet jag icke.

2011-07-27T09:21:00.005+02:00

Njuter så mycket jag kan av det här livet de här sista dagarna som det är möjligt, men det är svårt, för dagarna bara rusar förbi och jag tycker att jag inte gör annat än går och lägger mig. Det är sorgligt på ett sätt. Jag vet att jag kommer titta tillbaka på de här åren och tycka att de var bland de bästa i mitt liv, och ändå ger jag upp det, frivilligt.

Nu hade just DETTA ändå gått mot sitt slut ungefär här, men aldrig trodde jag att jag skulle bosätta mig i en lägenhet i Stockholm igen. Men man flyttar ju alltid TILL något, även när man flyttar från något bra. I mitt fall flyttar jag ihop med Nitton i något eget, och låter honom leva det liv han önskar. Det är inte det liv jag hade valt om jag fått välja fritt, men därmed inte sagt att jag inte tror att det kommer bli bra. Närheten till världens vackraste systerdotter är ju ännu ett plus på listan, samt alla fördelar med ridningen, även om pengafrågan för allt det här är något jag har smått panik för.

Jag försöker alltså ta vara på de dagarna jag har kvar, och hoppas jag kan samla på mig så mycket utomhustid och naturtid att det ska räcka mig ett bra tag i en lägenhet. Pysslar med allt möjligt nere i stallet och låter morgonskötseln av två hästar med tillhörande boxar ta över en och en halv timme, bara för att det är så mysigt med eget stall och egna rutiner. Packar lite halvhjärtat mellan varven. Går ut och letar svamp (jävligt trevligt att det tydligen finns kantareller precis överallt i landet utom här hörni), plockar hallon och lingon iförd gummistövlar som någon annan jädra miljömupp. Gummistövlarna är åtminstone rosa.

Och HUR jag ska lyckas packa ihop fem sadlar, minst sju träns, en hel sadelkammare, och två hängare fulla med täcken och schabrak till något som ska passa på två sadelhängare och i två smala skåp, det begriper jag inte. Om Nitton tror att vårt källarförråd kommer användas till något annat än förvaring av böcker och vintertäcken så tror han fel. Och jag tvivlar skarpt på att det får plats där ens. Jag hyr ju ut villan omöblerad, och alltså måste allt jag äger och har få plats i lägenheten och förrådet, och jag ser det liksom inte hända...

2011-07-26T09:30:00.004+02:00

De eventuella killar som läser bloggen kanske vill hoppa över detta inlägg då det handlar om ett kvinnligt intim-tips.

Jo, så du har mensvärk, och du kan/vill inte ta värktabletter, alternativt så har du precis tagit men de har inte börjat verka än. Jag har en grej som garanterat funkar, om du gör den rätt, som inte innehåller vare sig massage eller snuskiga katter på magen:

Ligg ner, och spänn musklerna inuti dig. Alltså inte någon knipövning, utan tvärtom, ifall du av någon anledning behöver kissa fort fort och pressar på, så är det exakt den muskeln du använder. Du ska alltså pressa utåt med musklerna och inte inåt. Det krävs mycket lite spänning, det ska inte vara ansträngande alls. Om de "bakre" musklerna aktiveras så gör du fel.

TRO mig, det hjälper, omedelbart.

2011-07-25T11:24:00.003+02:00

Jag läser SvD på morgonen, för mig finns ingen annan tidning. Inte DN och DEFINITIVT inga snuskiga kvällstidningar. Har alltid upplevt Svenskan som en kvalitetstidning, och (förutom ledarsidorna) relativt neutral. Det relativa stör mig inte eftersom jag är tillräckligt intelligent för att bilda mina egna uppfattningar och analysera artiklar själv.

Tyvärr sänks kvaliteten mer och mer med åren, främst genom att ha reportrar som inte kan skriva. Eller, skriva kan de, men inte korrekt, stavfel och syftningsfel är vardagsmat så till den milda grad att Svenskan infört en sk. kvalitetsredaktör, vars enda uppgift är att bemöta och korrigera fel som funnit i tidigare upplagor av tidningen. Något jag exempelvis stör mig på är att alla småord till varje pris ska bort, oavsett om de får plats eller inte. I rubriksättning, fine, men vad är poängen med att till exempel plocka bort "som är" i meningen "Antalet fritidshus ute till försäljning"?

Men. Pappa prenumererar på Nerikes Allehanda under sommaren (varför vet jag inte, han är ju inte ens här). När jag är färdig med SvD så åtar jag mig (motvilligt, men man kan inte slänga olästa tidningar) NA.

NA är en riktig skittidning rent ut sagt. Fy fan vad dålig den är. En sida Sverige. En sida Omvärlden. Elva-tolv sidor sport. Glasstester, auktioner, rapporter från Collie-SM och traktorpulling, alltså det är ingen hejd på eländet! Bara för att det är en landsortstidning kan väl ambitionsnivån på själva nyheterna vara en aning högre? Kanske satsa några fler sidor på omvärldsbevakning istället för att varje dag rapportera om nya inbrott och bensinslangning i Lindesberg? För det här är det enda tidning folk här i trakterna läser. Förutom slasktidningarna förstås. Detta är alltså deras enda källa till omvärldsbevakning, till och med till Sverigenyheter, om man inte räknar med Aftonbladets "Detta åt mördaren till frukost" och "Så kan även du förlora på ränteuppgången".

Inte undra på att folk häromkring mestadels är idioter. Rent objektivt sett menar jag.

I NA står således oftast det jag redan fördjupat mig i i SvD, dock oerhört förkortat och helt utan analyser eller dragna slutsatser. Idag stod det bland annat ytterligare tjat om den här eviga bostadsbubblan som vi tydligen ska befinna oss i.

De närmaste 19 åren, till och med år 2030, beräknas inflyttningen till Stockholm öka med 20 procent. 80 000 nya människor ska flytta in. Jag gissar att samtliga av dessa vill ha någonstans att bo, alltså finns en efterfrågan på bostäder. Så länge det finns en efterfrågan så finns det en ökande prissättning, mycket elementär nationalekonomi. HUR kan det då konstant pratas om en bubbla? Är bostäderna övervärderade, är marknaden för het, säljs husen för dyrt? Nej, för folk KÖPER dem. Och sen hade jag mer att skriva, men jag orkar inte, för ibland slår det mig så hårt att folk i allmänhet är såna jävla spån att jag blir alldeles matt.

EDIT: JA givetvis tycker jag att bostadspriserna är på tok för höga. Men så länge det finns en efterfrågan kan man inte tala om någon bubbla. Titta bara på NY, eller varför inte Oslo, med sina priser och hyror, som är fullt möjliga att ta ut eftersom folk vill bo där. Sen får man ju som enskild person faktiskt sköta om sitt eget och se till att man inte lånar för mycket. Jag har tex endast lån på 55% av mitt taxeringsvärde, så jag anser mig sitta rätt säkert även om priserna mot förmodan skulle rasa.

2011-07-23T13:42:00.002+02:00

Fy fan fy fan fy FAAAN. Jag packar hellre dygnet runt i flera veckor än läser om mer sånt här elände.

2011-07-23T13:24:00.002+02:00

Är det normalt att hata att packa så mycket att man känner att man hellre slänger alla resterande kläder än packar en pryl till?

2011-07-22T16:24:00.002+02:00

Mens i snart antågande. Välkommen abrupta raseriutbrott och oförklarliga gråtattacker.

Okej, att internet låg nere och vägrade felsökas i flera timmar var värt alla tårar.

2011-07-21T18:07:00.003+02:00

Jag tror min dator vill ha sig en sovmorgon...

Som rolig aktivitet idag har mamma och jag roat oss med att åka till Linde, räddat random fågel från att bli påkörd, ägnat ohemula mängder tid åt att se till att den överlever, för att i slutändan ändå tvingas låta den få se den otrevliga sidan av en tegelsten. Så kan det gå.

2011-07-21T13:32:00.002+02:00

Det sämsta sämsta sämsta med sommaren: alla serier har uppehåll. Ni vet vad det innebär? Jag måste la.. köpa massa filmer helt lagligt. Massor av filmer. Samtliga är urusla. Samtliga ser vi max en halvtimme på innan jag 1. kräver att få stänga av eller 2. somnar.

2011-07-20T10:44:00.001+02:00

En av fördelarna med att jobba hemifrån är att när det är såhär varmt kan jag jobba naken.

2011-07-18T13:27:00.000+02:00

Vill bara påpeka att orden jag yttrade igår var "det vore ju bra med en rotblöta" (för ridningen skull såklart).

INTE "nästa syndaflod tack!"

Nu ska jag åka med mamma till Ikea. Det kan gå hur som helst.

2011-07-18T13:00:00.003+02:00

Sitter och gör budget inför hopflytt med Nitton (oerhört deprimerande - verkar som att extrajobb blir en nödvändighet, är fan inte lätt att hålla sig flytande på studiemedel) och gick därmed in på min bank för att se efter vad jag EGENTLIGEN har för utgifter på huset. Jag är ekonom; ergo har jag noll koll på min egen ekonomi, det kommer med territoriet. Upptäcker att jag fått in 600 kronor på kontot för några veckor sen med märkningen "KÖP EN GRAN".

Intressant. Dyr gran för övrigt. Granar är väl gratis?

2011-07-18T12:01:00.002+02:00

Var för övrigt och tittade på nya lägenheten i fredags, de håller på med renoveringen för fullt, men målaren hade redan varit där och målat och tapetserat (jag åååångrar att jag lät Nitton vinna vems tapet som skulle vara var, för min är SÅ mycket finare uppsatt!)

Ja, det är ju i Huddinge då, redan där fallerar ju större delen av eventuella stilpoäng, och sen är huset sånt där redigt trött tegelhus i åtta våningar. Porten är stor, skavd och grönmålad metall, hissen är lagom för en person och det fullständigt stinker cigarettrök överallt. Mörkt som fan är det också, riktigt riktigt trist om jag ska vara ärlig. Första gången jag åkte dit så sjönk hjärtat som en sten vid tanken på att här skulle jag eventuellt tillbringa x antal år.

Och sen öppnar man dörren och kommer in i lägenheten, och den är vit, ljus och superfin med parkett och allt är nytt och fräscht (hör du det hundjävel?) och rätt jävla fint faktiskt. Stor balkong och massa fönster, lite som att kliva in i en annan värld.

Så, nu är bara frågan: HUR ska jag klara av att gå med stängda ögon till och från porten varje dag?

2011-07-18T11:30:00.003+02:00

Tog just det mindre genomtänkta beslutet att rengöra mitt (aldrig tidigare rengjorda) tangentbord genom att vända det upp och ner och blåsa hårt.

2011-07-14T13:32:00.003+02:00

Var ute och red imorse och hade hunden på släp som vanligt. Trettio meter från stallet ligger jordens största råtta (modell mindre bäver) stendöd och hunden blir lyrisk, men släpper och följer med när jag säger till. Fortsätter varvet runt, kommer tillbaka och börjar jobba hästen på en liten grusväg. Hund följer snällt med ett tag, men när han inser att det bara är en massa kutande fram och tillbaka (den här gången också?!), så försvinner han för att först skälla på korna 300 meter bort, och sen ner i ett dike. Plötsligt är han helt försvunnen, men jag tänker nte så mycket mer på det, han går ju lite som han vill här omkring. Ställer ut häst i hage, fixar stall, ropar på hunden som inte dyker upp, cyklar hemåt och möts av glad hund på trappan.

Inte förrän NU minns jag morgonens incident, och inser vad han faktiskt haft för sig under frånvaron.

BLÄÄÄÄ!

2011-07-14T11:38:00.001+02:00

Om man - fast man fortfarande tycker att det är en aaanings wt - känner att en tatuering någonstans, lite diskret, MYCKET diskret förresten, tänk endast synlig vid utövande av Kama Sutra-positioner eller något, skulle vara en god idé, hur ska man göra då?

2011-07-14T05:46:00.002+02:00

Det är FEM grader ute! I juli! NÄR blev sånt okej?! Jag vill prata med din chef!

2011-07-08T09:31:00.004+02:00

Vad ni INTE ser på bilden: Gubbjäveln i basker som tyckte att han prompt var tvungen att trycka på knappen en fucking söndag i Lindesberg. När inga bilar kom. Givetvis hade han hunnit över och förbi innan jag stannade. Annars hade han fått höra.... ord.

Vad ni INTE ser på bilden: Hundjäveln som - förmodligen - glatt och överförtjust ägnat en god del av kvällen åt att massakrera den (glasfiber-) isolering vi skulle använda dagen därpå. Han hade inte ens den goda smaken att få glasfiber i tassarna för besväret.