söndag 16 februari 2014

Har så mycket att göra på jobbet att allt annat i livet blir lidande. Först ryker långpromenader med hundarna, därefter ryker träningen och därefter tid med hästen. Kvar blir jobb, jobb, jobb och dåligt samvete för att jag inte hinner med jobb, allt ovan, samt familj och vänner på en gång. Plus ännu mer dåligt samvete, framkallat av ägare slash styrelsemedlemmar utan respekt för eller insikt om personliga sfärer och återhämtningstid.

Så, ont i magen, stressad, dålig nattsömn och bortrensande av allt roligt här i livet - känns det igen? För mig känns det väldigt välbekant, och det var ju det som gjorde att jag sa upp mig och flyttade till landet för ett par år sen. Då har jag ju två val nu; antingen säger jag upp mig igen och hittar på något annat, eller så sätter jag upp staket och gränser för hur jag vill ha det (och gillar de inte det så well... hörde jag "säga upp mig"?)

I kombination med extremt struligt kärleksliv, eller om man nu ens kan kalla det för kärlek längre, som varit struligt så länge att strul blivit normaliserat, så länge att jag inte ens orkat/kunnat skriva om det, gör detta att jag inte mår så himla bra. Och det skriver jag inte för att få ömkan och sympati, utan för att jag ska minnas hur jag mår nu och inte hitta anledningar till att gå tillbaka till det.

Kryptiskt nog eh?

1 kommentar:

Anonym sa...

Kanske Du e älskad o om tyckt för första gången i det liv men du hinner inte haja o njöta....vi liEvernu,,,