torsdag 31 maj 2012

Hur är det möjligt att bli jetlaggad från Malta!? Att gå upp ur sängen varje dag är det svåraste jag behövt göra.

lördag 19 maj 2012

Har just åstadkommit en alldeles gudomlig inkokt lax. Seriöst, finns det något jag inte är bra på eller?

fredag 18 maj 2012

Hur ofta får man inte höra att blanda in svordomar och engelska uttryck är ett tecken på att man har ett fattigt språk? Hur kan något bli mer fel?

Jag förutsätter att ingen som läser här kan påstå att jag har ett fattigt språk, och ändå svär jag massor och blandar in ord från andra språk hej vilt.

Om vi tar engelskan som enklast exempel, och begrundar till exempel engelsk stå upp-komik, så är den största anledningen till att brittisk komik är bättre än svensk den enkla att de har ett vidare språk än vi. Briljansen i subtil (och även i icke-subtil) brittisk komik är dels förmågan att med underdrifter antyda skämt, och dels ha väldigt många olika ord med näääästan likvärdig betydelse att antyda dem med. Kort sagt, kan man exempelvis förolämpa någon på hundra fler olika sätt än i svenskan.

Till det här kommer att den engelsktalande världen är långt större och med tusentals fler referenser än den svenska. Skulle man bara citera på svenska skulle man inte komma långt. Hur fyndigt är  "Ta mig till sängen, eller förlora mig för alltid"? Mycket filmtittande och/eller mycket bokläsande gör underverk för ens referensramar, och för ens ordförråd. Även för en människas allmänbildning i stort, till vilket för övrigt citatminne hör.

Britterna kan också svära på ett annat sätt än svenskar, och är inte begränsade till skit och fan, utan i det brittiska språket kan många till synes ofarliga ord användas som svärord.

Jag är stolt över både mitt svenska och mitt engelska ordförråd, och vill kunna använda båda. När ett svenskt ord saknas med just det där, eller när ett engelskt ord bättre uttrycker det jag vill säga, så kommer jag fortsätta använda det engelska ordet.

torsdag 17 maj 2012

Nej, tänk om man skulle sluta leta fel på andra människor? Man vill ju ändå inte hitta dem.

måndag 14 maj 2012

Som jag har svurit (tyst) för mig själv när den pratsamme VDn ringer för sjunde gången den dagen och tar upp min (fast-belopp-betalade) tid i onödan. Hållit telefonen med ena handen, och utfört arbete på halvfart med den andra. Trasslat med handsfree-sladdar i all oändlighet.

Men! Högtalarfunktionen är din vän! Att jag inte tänkt på det förut... Den enda nackdelen är att jag måste skrika "mmm" tillbaka när jag är på andra sidan rummet och gör något som är viktigare än att "lyssn" på honom.

fredag 11 maj 2012

Att jobba hemifrån när jag bodde på landet och hade trädgård, skog och hästar runt hörnet var helt ljuvligt. Ville jag ha en paus i jobbandet (och det ville jag), så fanns det alltid något (uppskattat) att göra.

Att jobba hemifrån när man sitter i en lägenhet på sjätte våningen i betongkomplex omgiven av asfalt, bilar och skrikande skolbarn är inte alls lika ljuvligt. Vill jag ha en paus i jobbandet (och det vill jag) finns det bara asfaltspromenader och städning att välja på.

Nej, det betyder inte att jag vill skaffa mig en anställning. Att bestämma över min egen tid väger fortfarande tyngst, och det är inte direkt kontakt med andra människor jag saknar. Jag saknar natur och tystnad, saknar att vara ute och röra på mig.

Just nu känns det extra hopplöst dessutom eftersom det är min absoluta favoritårstid ute, men det skulle ärligt talat lika bra kunna vara november. Hästen är halt, jobbet är trist, och det känns inte som att mina uppoffringar har något värde.

Could this blog BE any further från vad den var?

söndag 6 maj 2012

Det är jättekul att varje gång jag sitter vid datorn och fiser så ropar min (döve) pojkvän från TVn "Vad sa du?!"