lördag 30 april 2011

En sak som jag inte för mitt liv fattar är följande: Bloggare (oftast med många läsare) skriver något dumt eller ställer en fråga. Inlägget får femtusenetthundratjugotre kommentarer. Första eller andra kommentaren rättar felet/svarar på frågan. Följande femtusenetthundratjugoen kommentarer rättar OCKSÅ felet/svarar på frågan.

Ibland orkar man ju inte läsa igenom alla kommentarer till ett inlägg, så man vet ju att där kan finnas ett svar redan, men VEM tror inte att det i femtusenetthundratjugotre kommentarer MÖJLIGTVIS redan kan finnas EXAKT det du tänker skriva? HUR svårt är det att scrolla lite och kontrollera detta redan? Nu tror jag ju inte att samtliga femtusenetthundratjugoen senkommenterare är helt efterblivna, så ett redigt gäng av dem lär väl förmodligen läsa igenom ett par stycken kommentarer redan innan de också svarar, vilket ju för fan gör saken ännu mer obegriplig, eftersom de då ju VET att någon annan redan svarat exakt samma sak som de sekunden senare plitar ner?

ÄR folk helt dumma i huvudet?

Ja.

fredag 29 april 2011

Note to self: inte ok att skämtsvara "hustrumisshandlad" på frågan om vad som hänt med mitt ansikte. Folk tar det på allvar. Duly noted.

torsdag 28 april 2011

Kan inte bestämma mig. Needs the helps please.















onsdag 27 april 2011

En spräckt läpp och en blodig näsa senare funderade hon på om hästar trots allt inte gjorde sig bäst som korv.

tisdag 26 april 2011

Hahaha, Katrin Zytomierska har skrivit ett inlägg om att det är roligare att leka med ungen efter två glas vin (eftersom leka med barn är döden så torde hon ha rätt).

Inlägget har fått 134 kommentarer hittills. Jag har inte läst dem än, jag har sparat dem till nu. Mammorna till Chewin och Melizza kommer ha gått i taket. *gnuggar mentalt händerna av förtjusning*
De senaste dagarna har det varit runt nollan vid halv sex-kvart i sex när jag går ner till hästarna på morgonen, men idag var det nästan tio grader redan då och fåglarna höll mig sällskap hela vägen ner som vanligt.

I natt har det således varit ganska varmt, varför vi sov med öppet fönster, vilket osökt leder mig in på ett av Livets Stora Mysterier: varför är det alltid fågeln som sitter utanför ditt sovrumsfönster som sjunger högst och fulast?

lördag 23 april 2011

Ang. så kallad "provrumsraseri". Är det NÅGON som på ALLVAR tror att butikerna med flit eller på grund av okunskap gör provrum oinbjudande och så att kunden SKA se tjock ut? Det är ju fullständigt befängt och går emot allt vad affärer och marknadsföring heter. Givetvis! Den enda anledning till att folk ser tjocka ut i provrum är för att de ÄR tjocka!

fredag 22 april 2011

Mjölkbonden här bredvid var tvungen att akutskjuta en kalvande ko imorse när kalvningen gick fel. Den kossan kom för någon timme sen på ett traktorflak till Nittons pappa som har slaktbod och kan det här med styckning och så vidare. Han behövde hjälp med att få av den döda kossan från flaket och in i boden, så jag hjälpte till, och kossan roade sig under tiden med att bloda ner allt i sin närhet, inklusive den lilla hunden som var intensivt medveten om 1. allt blod och 2. allt kött.

SEN gick den lilla hunden en promenad på en mil med Nittons syster.

NU är den lilla hunden hemma igen och man kan tro att han skulle vara lite trött efter promenaden, det kan man faktiskt. Fast det är han inte. Han står vid dörren, gnäller hest, och indikerar hetskissnödighet. Jag har en svag aning om exakt hur många sekunder det skulle ta innan han stod utanför kossans dörr och knackade på om jag nu faktiskt släppte ut honom. Vilket jag ju måste göra förr eller senare.

Har också en föraning om exakt var jag kommer hitta honom närhelst han är frånvarande de närmaste dagarna - diskandes alla gruskorn utanför slaktboden.

torsdag 21 april 2011

Det finns en gräns för hur länge man faktiskt kan stalla med att utföra någon form av arbete va? Jag MÅSTE lära mig var den går...
Gårdagens lilla irritationsmoment: var i Sthlm över dagen och hade lämnat hästarna i 16-åringens "ömma" vård, vilket innebar regntäcken på hela dagen i 18 graders strålande sol, samt total avsaknad av vatten i hagen. Nice.

onsdag 20 april 2011

Och så ett stort tack till tillverkaren av den blt-macka jag köpt till frukost, som verkligen fattat grejen med det här med frukost och att senap är ett så tacksamt pålägg att äta det första man gör på morgonen.

tisdag 19 april 2011


Årets sista snö försvinner idag?

lördag 16 april 2011

Om ni inte har sett Episodes än så GÖR det. Den kräver första kvarten att komma in i, men sen blir den helt fantastiskt bra. Taimsin Greg som spelar den kvinnliga huvudrollen är sval, kylig, galen och precis sådär brittisk som man önskar (för de av er som byter kanal när man andas brittisk kan nämnas att den utspelar sig i LA).

Hur som helst är jag på riktigt alldeles betuttad i Kathleen Rose Perkins som spelar någon form av mellanchef. Inte bara är hon galet snygg, hon har årtusendet snyggaste frisyr också.


Det här kan mycket väl vara den tristaste bild på henne som möjligtvis existerar, men det fanns bara sex stycken på Imdb, och det här var den bästa. Älskar! hur som helst!


VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ FOLK!!?
Har av olika anledningar blivit sjukt sugen på en hund till. Gick därför in på Blocket "bara för att titta lite". Har tittat i fem minuter och redan hittat sex stycken jag vill ha. Obra.

fredag 15 april 2011

I avdelningen Saker Jag Inte Trodde Min Enormt Kräsna Hund Skulle Äta: färsk ananas.

I avdelningen Saker Jag Avskyr: folk som använder kommatecken istället för punkter,,,
Scenario:

Flicka möter pojke, flicka och pojke flyttar ihop, flicka gör det mesta hemma, flicka tjatar/ber/pratar med pojke om hemarbete och dylikt, pojke lovar bättring, bättring sker inte. Flicka jobbar visserligen hemifrån, men med tonvikt på just JOBBAR. Hade flicka velat arbeta heltid hade flicka valt just att göra det, det finns en anledning till att arbeta hemifrån.

Flicka jobbar som satan med diverse jobbiga uträkningar, flicka tar fram mat till kvällen, pojke kommer hem och är lika trött han efter jobbet, flicka frågar pojke om han är hungrig, pojke svarar nej och lägger sig i sängen.

Pojke somnar. Flicka är hungrig men har ingen lust att 1. laga mat till sig själv, 2. vara den som lagar mat som vanligt. Flicka skiter i både att laga mat och att väcka pojke.

Nästa dag ifrågasätter pojke varför flicka inte väckt honom, lägger därmed över ansvar för vakenhet på flicka, tycker att hon är dum som blir sur över ovanstående, och vägrar på alla sätt och vis att förstå det övergripande temat vilket givetvis inte handlar om denna kväll eller denna matlagning specifikt.

Alltså. Nu skriver jag ju partiskt, och allt det där, men har jag fel..?! Direkt sms-citat: "Så det är alltså så jävla nedvärderande (sic - hans ordval) att väcka mig trots att du är sur? Det kan vara bland det löjligaste jag hört".

Han kan inte fatta varför jag hellre är tjurig än väcker honom. Som att det ena skulle utesluta det andra? Han tycker att jag letar konflikter och säger att det inte är hans ansvar att hålla mig från att bli sur (eftersom jag skrivit att det inte är mitt ansvar att väcka honom om han går och lägger sig - jag vill inte dadda honom).

Och JÄVLAR vad sur han kommer bli för att jag lagt ut detta på bloggen. Igen. De fina inläggen om honom spelar ingen roll.

Men jag vet faktiskt inte vad jag ska göra. Det är SÅ lätt att få mig glad - laga mat, skrubba handfatet och köp mig blommor (det har han gjort nu två gånger, så det kommer vara jätteorättvist att jag tog det som exempel - därmed givetvis ICKE förringandet av sagda blommor som jag varje gång blir väldigt glad över).

Om han bara VISSTE hur less, trött, grinig, uppgiven jag blir av att få ta hand om 95% av allt här hemma. Och jag kan ärligt inte förstå hur han INTE kan veta det, så mycket som jag försökt tala om och visa det för honom.

Syster föreslog att jag bara skulle laga mat och tvätta åt mig själv, men det är ju i ärlighetens namn så jävla löjligt. Ska det behöva vara så? Jag har försökt att lämna allt ostädat och oputsat här hemma för att visa hur snabbt det blir äckligt om jag inte håller efter, men han ser inte sånt, eller så bryr han sig inte. Och min pedanttröskel har höjts avsevärt de senaste åren, men jag mår DÅLIGT när det är skitigt och stökigt, och det gör tydligen inte han, och då vet jag inte vems vilja som ska få styra.

Jag vet inte ens varför jag skriver det här inlägget, det gör ju ingen skillnad liksom. Ni kommer hålla med mig, han kommer bli sur över att det ens skrevs, och allt kommer vara som förut.

torsdag 14 april 2011

Ni vet det där man skrattar åt om män; att ju äldre de blir desto mer hår får de, och när de är gamla har de inget hår där de brukade, fast massa hår på andra konstiga ställen, ni vet det?

It happens to girls too...
Ja, jag har precis börjat jobba och sitter här och stallar inför att faktiskt UTFÖRA något arbete.
För övrigt stod jag och mitt brutna ben i gemensamma smärtor på mässa igår och i förrgår.

Påminn mig om varför jag gör sånt där? Ja just det, pengar.

Chefen för det bolag jag jobbade åt slog förresten sitt personliga rekord i antalet sexistiska kommentarer och olämpliga beröringar. Kul det.
Slumpmässigt utvald absolut sanning: Rota igenom random kvinnas jackfickor och samlade väskor, och jag ska visa dig en årsförbrukning av tamponger.

fredag 8 april 2011

Öppet brev till Nitton:

Om jag frågar "Vad tycker du om det här [klädesplagget]?

Svara då inte "Blommönster är tantiga" eller "Jag tycker inte om rött".

Svara alltid, alltid "Du är jättefin i det där".

Och om jag då säger "Nej, men allvarligt, säg vad du tycker?", svara då "Du är jättefin i det där".

Och om jag DÅ säger "Det är okej om du inte gillar den, för jag vill verkligen verkligen veta vad du tycker och inte bara få egot smekt"... då kan du KANSKE säga att du inte tycker om starka färger... men att jag är jättefin i det ändå.

Okej?!
Vi överlevde. Fast när hunden (på riktigt) blåst ner i diket två gånger tyckte jag att det var bäst att vända.

Efter att jag skrattat mig blå.

torsdag 7 april 2011

Ska, med risk för livet, ut och gå dagens runda. Om ni inte hör från mig igen kan ni börja leta uppåt Dalarna till, för då har jag förmodligen blåst dit.

onsdag 6 april 2011

Nitton: Jag fick ett sms av Ville idag.

Jag: Jaha, vad kul, vad ville han då?

...

Alltså, jag MÅSTE ju vara den roligaste personen ni vet.
För fem dagar sen gick jag den vanliga rundan i skogen (den som jag inte längtar LITE efter att få rida istället). Då var där snö på mellan 50 och 90 centimeter - överallt. Det var okej dock, för den var stenhård, så både hund och jag kunde gå på den. Ungefär så här vidrigt såg det ut.



Dagen efter var det lika mycket snö, med den lilla skillnaden att det inte gick att gå på den. Överhuvudtaget. Prova pulsa i så djup snö med ett nyläkt ben... om jag säger att det inte var guds vackraste ord jag frammanade där i skogen så tror ni mig?

Jag framhärdar dock i att gå, mest för att jag... well jag måste. Dagarna efter det där gick jag dock endast på vägen, något jag aldrig gör annars, för ska jag gå på vägen hela vägen runt är det åtta kilometer och... nej. Och då betyder det att jag måste vända och gå tillbaka samma väg som jag redan gått, och jag är allergisk mot det. Idag gick jag dock samma runda igen. Då såg det ut så här.



Otroligt va? Med lite god vilja och en aning kisande kan man nästan ta det för sommar.

Fast det är klart, på vissa ställen såg det ut så här.



Och kära moder natur hade ytterligare en överraskning i beredskap åt mig: pollenallergi!

VAD kan jag vara allergisk mot NU?!
Nänänä! Nu är det någon som sökt på "nakna äldre kvinnor" och hamnat på min blogg. Så var inte dealen, medelålders kvinnor ska det vara!

Någon jävla ordning här i världen...
Dag 30 – En vana som jag önskar att jag inte hade

Jag är perfekt.
Är förödande för arbetsmoralen att börja jobba sådär tidigt. Kvart i elva var jag klar med dagens jobb. Sen dess har jag gått igenom företagen för att se om där fanns något mer jag möjligtvis kunde göra (klart det fanns, det finns väl för fan alltid mer att göra).

Dessa småsaker roade jag mig med i en dryg timme. Nu är jag verkligen klar. Tänk om jag skulle vänja mig vid att vara klar med allt jobb vid elva? Men jag har telefontid till ett liksom. Sitta och surfa oder anderes i två timmar innan jag kan gå ner till hästarna? Ni hör ju själva hur det skulle bli, praliner och tv-serier hela dagarna.

Inte hela kanske. Måste lägga mig halv nio för att orka gå upp tidigt och prestera nästa dag.
Åh döden döden. Vaknade fem i halv sex, gick upp med Nitton fem över halv sex.. och sen då? Nu är klockan en timme senare, och jag har läst hela internet. Orkar ICKE sätta igång och jobba NU.

tisdag 5 april 2011

Älskar detta intro.
Spetsklasser införs på högstadet 2012. Ramaskri från sossarna. Jag har svårt att överhuvudtaget se NÅGOT kontroversiellt i det här beslutet faktiskt.

Mikael Damberg från S säger att "det är fel att införa sortering av elever väldigt tidigt". Jaha. Och OBS-klasser, IV-program och elevassistenter, som då ju går åt andra hållet på elitskalan är helt okej och ingen sortering alls eller? Nä vafan, låt alla gå i exakt samma klass, och läsa exakt samma saker, på exakt samma sätt. Survival of the fittest!

VARFÖR sticker ordet elit så i ögonen på sossarna/övriga vänsteridioter? Hur kan det på något sätt vara fel att ta tillvara studiebegåvningar och ge dem en plattform där de hör hemma? När det samtidigt är så självklart att de som INTE är studiebegåvningar, och de som har fysiska hinder ska få all hjälp och specialutbildning som finns?

Jag minns ju hur det var när jag själv gick i grundskolan. Jag lärde mig läsa som treåring, och när jag väl kom till skolan så fick vi fyra som redan kunde sitta i ett annat klassrum och läsa, medan resten av eleverna lärde sig. Vad annars? Skulle vi sitta och lyssna på när de andra lärde sig, bara sitta av tiden? För tyvärr var det ju så med resten av ämnena - jag fattade snabbt, extremt snabbt, låg hela tiden flera läroböcker framför de andra, och till slut... blev jag uttråkad. Fy fan vad trist det var att alltid sitta ensam och studera, att vara tvungen att lyssna på de andras tjat om saker jag fattat och lärt mig flera månader, ibland år innan.

Resultatet? Total indifferens inför pluggande, klassens högsta frånvaroprocent (med råge) i gymnasiet. Bra betyg ändå, förvisso, jag lärde mig ju allt direkt, men hur jävla kul var det? Och hur mycket har jag använt den begåvningen?

Det enda fel jag egentligen kan se med förslaget är att dessa spetsklasser enbart ska bedrivas i vissa skolor i vissa kommuner, vilket innebär att tolvåringar kommer tvingas flytta hemifrån. Inte okej såklart. Alla kommuner ska erbjuda det här, givetvis, en tolvåring är inte mogen att flytta.

I övrigt enbart JÄVLA SOSSAR.

måndag 4 april 2011

Hade liksom som precis bestämt oss för att flytta tillbaka till Stockholm. Nitton vill läsa program där, och världens vackraste bebis bor där. Dessutom syster på bostadsbolag = inga problem med boende.

Nu, ett Seriöst Samtal senare. Det innehöll en plus/minus-lista för Stockholm vs. Örebro. Jag ska inte älta punkterna här nu, för de snurrar så bra i mitt huvud ändå, utan låt oss bara konstatera att Örebro piskar Stockholm på alla punkter. Utom en. Och den involverar ovan nämnda bebis.

Gah! Beslutsångesten!
Saker Värda Att Begrunda Här I Världen: Hunden lägger sig konsekvent i den säng som inte är bäddad.

Tillägg till SVABHIV: Hunden är - speciellt under denna årstid - mestadels täckt av lera.

Noteras här bör att Nitton inte alls vare sig uppmärksammat eller begrundat någon av punkterna.
Jag bokför även för x antal bostadsrättsföreningar - lite av en nisch kan man säga. Vad man mer kan säga om bostadsrättsföreningar är att de undantagslöst styrs av en styrelse som består till 95% av bokstavstrogna pensionärer, och till 5% av ovilliga "yngre" som bara är med ett år och sen hoppar av eftersom valberedningen lyckades fånga dem under ett oskyddat ögonblick och de inte hann med att tänka ut en orsak till att säga nej.

Vidare kan man konstatera att ordföranden med inga undantag är en man. Gubbe if you will (och det vill man). Samme man har med stor sannolikhet haft ett yrkesliv som någon form av chef, gärna på kommunnivå, och garanterat alltid inom den offentliga sektorn. Att sitta och gneta med ordförandesiffror är så nära han kommer sex nuförtiden.

Just den ordförande jag har i åtanke just nu är förvisso rätt snäll och trevlig, och därtill relativt effektiv, och har koll på kostnader och utgifter på ett icke påfrestande sätt. Utom när vi kommer till årsbokslutet. Glöm att skriva ett bokslut på det traditionella sättet, nej det ska göras om och "förenklas" till förbannelse. Så långt faktiskt ändå allt väl, jag menar, har man väl fått till en mall så är det därefter någorlunda enkelt.

Problemet är siffrorna... åh siffrorna. Kort sagt: vi har inte samma.

JAG har den faktiska bokföringen. De korrekta siffrorna skulle man kunna utrycka sig. Vis av erfarenhet går jag nämligen över samtliga konton med lupp (lugn! jag får betalt!) för att försäkra mig om att 1. det är rätt konto och 2. det är rätt siffror.

Ordföranden å sin sida har Den Lilla Svarta Boken. I vilken han skriver upp all post som kommer, dvs alla fakturor som betalas. Han skriver även upp vilka som betalat/inte betalat avgifterna. Dock helt utan insikt i det faktum att trots att en faktura kan anlända och betalas i december, så innebär det inte att den faktiskt TILLHÖR december. Förskottsbetalning ÄR nämligen ganska vanligt. Efterskottsbetalning också (samma scenario, men för nästa år istället). Det kan även vara så att folk betalar sin avgift för tidigt eller för sent, men den ska fortfarande bokföras i och belasta resultatet per den månad den faktiskt avser.

Den Lilla Svarta Boken kombineras här lämpligast med storartad ignorans inför svenska skatte- och bokföringslagar och regler, samt med styvnackad oförmåga att inse att någon annans sätt att räkna kan vara rätt.

Det sista är ICKE unikt för just denna ordförande might I add.

lördag 2 april 2011

Så jäkla ovärt att vakna innan sex en lördag.

fredag 1 april 2011

Idag har jag för övrigt ridit prinsessan igen. Mäkta sugen på förtidig hemtagning måste jag säga, ridabstinensen har varit stor. Men med tanke på att jag red henne i tisdags i tjugo minuter för första gången, och vid dagens uppstigning i sadeln på ALLVAR funderade på att kliva av igen för det gjorde så förbannat ont i sittbenen, så är nog min ursprungliga tanke med långsam tillvänjning helt rätt.
Ett litet tips till er som vill behålla en flickvän som är hungrig. Påstå inte att hennes dåliga humör beror på lågt blodsocker, för att sen knöla in fem Neverstop i hennes mun, utbrista "Åh vad du älskar mig!", för att sen dansa ut genom dörren mot pizzerian när klockan redan är halv åtta och hon bara ätit frukost och vill ha lagad mat NU.
Regeln är väl Den Som Smetar Av Smör På Kanten Av Smörpaketet Måste Sen Använda Det Smöret Nästa Gång Han Ska Ha Sig En Jävla Macka Och Inte Lämna Det Till Någon Annan?

Eller?!
Jag blir aldrig vare sig utsatt för eller lurad av aprilskämt. Men idag blev jag det. Och reaktionen när jag insåg det var inte, som man skulle kunna tro, "ahmen vafaan", utan istället "ÅHHERREGUDSÅSKÖNT".

No offence M.