torsdag 28 februari 2008

Snodd av Gabbiz, men kan man verkligen definiera det som snodd på nätet?

VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ BYXORNA DU HAR PÅ DIG?
-Svarta. Lite för stora. Med tassavtryck på.

VAD LYSSNAR DU PÅ JUST NU?
-Vore trevligt att säga tystnaden. Men det vore lögn. Jag lyssnar på trafiken på väg in i Södra länken och trafiken på väg till och från postterminalen. Och den förbannade skrivaren som i "sparläge" surrar. Snart sparkar jag in.. facket på den.

VAD GJORDE DU IGÅR KVÄLL?
-Hade stalltjänst, dvs utförde obetalat arbete åt ridskolan för att jag får äran att låna en häst då och då. Arbete som de absoluuuuut inte bygger sin verksamhet på, det har de minsaaaann anställda som SKULLE kunna göra. Alltså har jag ont i axeln.

VAD VAR DET SENASTE DU ÅT?
-Ohyggligt äckliga frukostmackor. Till mitt försvar så såg brödet gott ut i butken. Men det smakar wellpapp.

HUR ÄR VÄDRET HOS DIG JUST NU?
-Klart, blåsigt och en begynnande solighet. Jag är mäkta trött på all denna blåst nu. Särskilt som det sitter en lös panel på mitt tak och bankar i vinden varje natt och jag inte lyckats fnula ut hur jag ska få fast den. Jag kan inte sova!

DEN SENASTE PERSONEN DU TALAT I TELEFONEN MED?
-Mamma. Jag sa "Sätt på tevatten, för nu kommer jag hem".

DET FÖRSTA DU LÄGGER MÄRKE TILL HOS DET MOTSATTA KÖNET?
-Hur fet plånboken är.

HUR MÅR DU IDAG?
-Jag håller på att bli förkyld, och jag har så mycket jobb att göra att sjukledighet är en omöjlighet. Så, panikslagen?

VILKEN ÄR DIN FAVORITDRYCK?
-Granatäpple- och blåbärsjucie. Just nu alltså.

FAVORIT ALKOHOLBASERAD DRYCK?
-Eftersom det är innan åtta på morgonen har jag lite svårt att svara på den frågan. Dessutom stör meningsbyggnaden mig.

FAVORITSPORT?
-Räknas ridning till sport? Alltså, alla som rider vet ju hur tungt det är förvisso. Och i tidningen heter det ju ridsport (eller, det heter Dressyr, och Ridsport. Mycket märkligt).

HÅRFÄRG?
-As if you don't know by now.

ÖGONFÄRG?
-Blå.

SOLUPPGÅNG ELLER SOLNEDGÅNG?
-Jag brukar inte vara vaken till någondera. Men det är färre mygg vid soluppgångar. Och då har tidningen kommit.

SYSKON Å DERAS ÅLDER?
-Lillasyster, och hon måste vara... eh... tjug... yngre än jag.

FAVORITMÅNAD ?
-Maj eller juni, beroende på hur varmt det är i maj. Vår!

SENASTE FILMEN DU SÅG?
-På bio såg jag Arn. På TV såg jag... Alltså, krävs det att man ska ha sett slutet och inte somnat ifrån det för att det ska räknas som "sett"? För om det krävs så är det för många år sen för att jag ska minnas det.

FAVORITDAG PÅ VECKAN?
-Lördag. Eller vilken ledig dag som helst där man även är ledig dagen därpå. Utom torsdagar. Torsdagar suger.

FAVORITHOBBY?
-Ridning, och mina hundar. Kan ju knappast ha undgått någon. Är ridning en hobby då?

ÄR DU FÖR BLYG FÖR ATT BJUDA UT NÅGON?
-Nej. Men jag vill inte.

SOMMAR ELLER VINTER?
-Sommar!

KRAMAR ELLER KYSSAR?
Helst inte.

VILL DU ATT DINA VÄNNER SKA SVARA?
-Jag ringer dem aldrig, så det vore en prestation av dem.

HUR BOR DU?
-Hus med trädgård, grus i hallen och i sängen, alldeles för mycket att städa.

VAD LÄSER DU FÖR BÖCKER?
-Jag läser allt. Men helst fantasy. Men jag läser allt. Även det jag tycker är dåligt - det är bara tre böcker i hela mitt liv som jag lagt ifrån mig och tyckt var för dåliga för att jag ska kunna fortsätta. Nu kommer jag inte ihåg vad de andra två hette, men den sista jag gjorde så med var Kinsellas "En shopaholics bekännelser". Vilken crap.

HUR SER DIN MUSMATTA UT?
-Jag har ingen. Musmattor är för veklingar.

FAVORITSPEL?
-Nätpoker.

KAN DU NUDDA DIN NÄSA MED TUNGAN?
-Ser jag UT som en giraff?

KAN DU KORSA ETT ÖGA ÅT GÅNGEN?
-Jepp. Och få ont i huvudet av det också.

ÄR DU ROMANTISK?
-Inte ens lite grann.

SKULLE DU SÄGA SJÄLV ATT DU ÄR LYCKLIG?
-Jag kan inte klaga egentligen, men nä det är jag nog inte..

VAD SKA DU GÖRA IMORGON?
-Jobba hos den nya kunden. Med den nyanställda. Woho.

onsdag 27 februari 2008

Tråkigt. Vill gå hem. Har redan uttömt ämnet "snacka skit om surkärringen" med T. Måste börja jobba. Vill inte börja jobba. Har för mycket att göra. Vet inte var jag ska börja. Det regnar ute. Jag hade orange hår. Behöver lite uppmuntran tror jag.

För att minska tristessen - en allmän fråga: Vad har du för lukt på din handtvål?

(sa ju att jag har tråkigt)

måndag 25 februari 2008

Bildbevis. Och det såg verkligen ut såhär i verkligheten också.
Haha! Inte bara jag som uppmärksammat honom!

http://tjuvtittat.se/tidningar/multipla-personligheter-eller-mormon/

söndag 24 februari 2008

Mitt hår är nu mörkbrunt. Med en hint orange.

Now we'll just see about that thing with blondes having more fun shall we...
Mitt hår är orange.

Orange.

Jag har orange hår.

Det spelar ingen roll hur många gånger jag än skriver det - en titt i spegel innebär ändå en stark chock.

För jag har orange hår.

INTE "beige mörkblond", vilket jag i min enfald trodde motsvarade ungefär ek.

Utan orange.

Och det är söndag och inga frisörer har öppet, och varje gång jag ser mig i spegeln så dör jag en liten smula inombords.

Mitt hår är nämligen orange.

Det måste vara en kosmisk hämnd för att jag valde att avvika från mönstret det innebar att vara blond. Även ett straff för att jag valde hemma-färgning, något som jag tidigare aldrig gjort.

Nu har jag två val. Antingen går jag omkring med orange hår tills en frisör kan göra något åt det, eller så åker jag och köper en annan hemma-färgning, preferably en mörk som täcker detta tills en frisör kan göra något åt det.

Jag tror det får bli det sista alternativet. Jag KAN inte gå omkring med orange hår.

2008 har inte varit a very good year yet. Först fyllde jag gammal hagga, och nu detta.

PS. Jag överdriver inte när jag säger orange. Jag skulle även kunna skriva "riven morot".

lördag 23 februari 2008

Jag färgar håret. Det blir inte blont.

[Insert gasp from audience here]

Vet inte riktigt vad det skulle bli, men det såg ljusbrunt ut på förpackningen.

Nu ser det dock rött ut.

Jag är skeptisk. MYCKET skeptisk. Får se om det ordnar sig när jag tvättar ur det.

Fan trot.

onsdag 20 februari 2008

Tack alla raringar för samtal, mail, sms och kommentarer igår.

Jag önskade mig en ponny såklart. Den är nog bara försenad i posten.

tisdag 19 februari 2008

Mina föräldrar är hemma.
Screw this, jag går och lägger mig. Men fan alltså om där inte finns fler presenter när jag vaknar.

PS. Till den lilla hunden: Kräks räknas inte.
Nu har jag väntat i en hel minut, och fortfarande inga presenter??!!
Var är alla kort, grattis-sms och presenter??!!
Yep. Åldern på papperet - 30.

Mental ålder - eh.. 27?
Nu är klockan över tolv, så nu får jag öppna presenter!

Gick ni på den? De öppnades för flera timmar sen.

måndag 18 februari 2008

Ooii! I april kommer vackra Gabbiz hit och ska bo hos mig i flera flera dagar! Fatta trött hon kommer vara på mig när hon åker hem.

Imorgon fyller jag år. För första gången på många år är jag faktiskt lite förväntansfull. Syster har talat om för mig att jag ska hålla hela dagen öppen, så jag undrar vad hon kan ha hittat på.

Det ska erkännas att lite hoppas jag ändå på att pappa och mamma tar sig hit. De har inte firat en födelsedag med mig på de senaste fem åren, och jag fyller ju faktiskt 30.

There. I've said it. Jag. Fyller. Trettio.

Rynkorna. Har. Anlänt.

Brösten. Saggar.

Och yes, jag har åldersnoja, och ångest, och så vidare och så vidare, av orsaker som är alldeles för barnsliga för att outa här - ni får gissa er till dem. Faktum kvarstår dock att jag inte är ett DUGG glad över min ålder, och kommer fortsätta att mörka den ett par år till. Nästa år och de närmast kommande kommer jag dock inte fylla 23 längre (fast folk TROR mig). Hädanefter ska jag fylla 27.
Herrejesus vad jag är uttråkad! Och jag har bara varit på jobbet i en timme (och inte gjort så mycket av värde ska tilläggas). Nu vill jag gå hem! Shit, jag behöver en ny inriktning. Någon dag när jag har tid ska jag plåga er med min angst över vilka livsval jag ska göra. Men inte nu, för nu ska jag gå på toa.

söndag 17 februari 2008

Den lilla hunden fick just hicka. Det har han aldrig fått förut, så han gick omkring och skvätte och kollade oroligt på mig. Och så kan vi ju inte ha det, så jag satte mig ner på golvet med honom, varpå han genast kom och knödde in huvudet mellan mina ben, sådär så det blev mörkt och tryggt och tyst.

Och mattehjärtat smälte.
Nu ska vi se. Hade stalltjänst imorse från åtta till tolv. Jobbade lite, är inte klar. Har gått ut med hundarna.

Nya säsongen av Grey's. Nya säsongen av Heroes. Hela första säsongen av Californication.

Eller mer jobb.

What. To. Do?

onsdag 13 februari 2008

Glömde ju. Jag kom hem fyra på morgonen efter lördagens eskapader (det vet jag bara för att det stod på taxi-kvittot). Klockan sju gick väckarklockan igång. Jo, för jag skulle iväg på dressytävling. Det hade jag tyckt var en bra idé när jag planerade veckan, "Nu ska vi se, om jag ska dricka vin två dagar i rad, och gå ut och festa med long lost friends så är det nog jättekul att tidigt på morgonen avrunda med att lasta in en ovillig häst i transporten och sen åka bil i en timme".

Just lastandet var väl iofs inte så himla farligt. Då var jag fortfarande full. Det jobbiga kom sen, framåt tio. Det var iofs heller inte så himla farligt, om man jämför med hur jag mådde när jag väl parkerat mig i soffan vis sextiden på kvällen. Då sa min kropp "Din subba! Nu har jag släpat runt på dig hela dagen och förtryckt mitt illamående, nu ska jag fan ta igen det!"

Och det gjorde min kropp med besked. Långt in på måndagen.
Två saker:

Ett - Izzie, släpp sargen!

Två - (jag zappade lite under reklamen) Om jag måste se ännu en svart tjej som säger "I deserve this SO much more than any of those other bitches, 'cause MY life in da hood is SO much harder", så kommer jag.. bli irriterad igen.
För övrigt så var jag ju hos den nya kunden idag (och måste åka dit IGEN på fredag för att vår kuk-server kraschade så att jag inte kunde jobba - jag som skulle vara LEDIG på fredag) och dit åker jag kommunalt (under stor inre protest som involverar irritation angående alla andra människor och deras baciller osv). Tre byten och en promenad, för att komma till Östermalm, dit det tar mig en kvart med bil. Bite me liksom. I höga stövlar! (I did not think this through, tänkte jag argt när jag haltade fram.)

Hur som helst. De bygger om Östermalms t-baneuppgång, och har stängt av den ena, den som jag ska upp i. Så när jag kom upp ur den andra så var jag ju van vid att gå till höger, det är bara det att jag kom ju upp på andra sidan, och borde alltså tagit vänster.

Och finns det NÅGOT man inte gör i Stockholm så är det tvärnitar och vänder sig om. Händer inte. Då skulle ju folk FATTA att du inte visste vart du var på väg, och därmed är du hopplöst stämplad som nolla (aka. lantis). Nästan lika illa som att stå till vänster i rulltrappan. Så det var ju bara att fortsätta till höger och gå hela vägen runt kvarteret. I höööga ovana klackar. Men cool var jag. En liten utflykt liksom.
Disclaimer: Varning för extremt virrigt och ostrukturerat inlägg. Jag har inte haft tid att skriva innan och nu försökte jag få med allt på litet utrymme, utan att få ont i fingrarna.

-----

Alltså, jag tittade just på klockan och kunde inte fatta att den bara var sju. I mitt huvud borde den minst närma sig nio, jag är helt slut. Som jag jobbat de senaste dagarna, och veckorna önskar jag ingen människa (jo, kanske vår föreståndare i gymnasiet, men hon har väl förhoppningsvis dött vid det här laget). Idag tog jag visserligen en timme ledigt mitt på dagen och gick ut i skogen med hundarna... ljuvligt var ordet sa Bull.

Det här inlägget skulle nämligen egentligen drypa av bitterhet och ondska gentemot alla människor med snödroppar i trädgården, och alla tidningar som envisas med att prata om "vår", samt innehålla utgjutelser om mössor på, stolsvärme, snöhögar i trädgården och kyla i största allmänhet.

Men så kom idag! Fatta 15 grader varmt i solen! Fatta att jag tog av mig mössan på promenaden bara för att (och fick genast ont i öronen). Fatta att jag satt på en sten i solen och nästan somnade (medan den lilla hunden sprang iväg och terroriserade andra hundar, och den stora hunden åt barr, men ändå).

Nåja. VÅR är det inte. Men inte vinter heller. "Vir"?

Om jag inte hade sovit så otroligt, fantastiskt gott de senaste dagarna så hade jag nog inte pallat detta tror jag. Men det har jag. Djup drömlös sömn, där jag vaknar lite då och då och inser att klockan är låångt ifrån att ringa och därmed somnat om (leende). Den djupa sömnen KAN kanhända förklaras med de extremt få timmar jag sov i helgen (men jag har vaknat helt utvilad).

I fredags var jag hemma hos söta Maza, tillsammans med ett gäng andra fantastiska flickor (och en kille), drack vin, åt pastasallad och skrattade. Hur trevligt som helst. Gick hem klockan ett, gick ut med hundarna (det finns bara en sak som slår nattliga hundpromenader, och det är nattliga hundpromenader på sommaren) och hoppade i säng. Så mycket vin blev det inte, och det var mitt huvud glatt för på morgonen eftersom klockan ringde sju.. upp och iväg till stallet för en dressyr special (dvs inte en vanlig ridskolelektion, utan mer en privatlektion - hårt jobb). Rida bakis var ingen höjdare, eller så ÄR jag bara kass.

(Glassbilen åkte just nerför gatan, ivrigt tutande, och den stora hunden ylade INGENTING. Undrens tid är ännu inte förbi.)

På lördagen var jag tillbaka hos en nu aningens mer dämpad Maza, tillsammans med fler fantastiska flickor, mer vin, och thaimat och choklad. Det blev något mer vin då.. och något fler shots på krogen.. och några fler drinkar.. Jag hittade kvitton på drinkar och shots jag inte mindes att jag beställt in, än mindre vem jag gett dem till. Jag HOPPAS iaf att det var till flickorna, för inte fan fick jag hångla med någon.

Eller. Ehm. Gabbiz skrev på sin blogg (hemska ord) att hon hade fått hångla och att det var jättetrevligt. "Kul för henne" tänkte jag surt och avundsjukt in på halva måndagen då jag plötsligt mindes att det var MIG hon hånglat med.

Anyway.. Det var grymt kul och trevligt, och en bra start på Gabbiz upprop till alla flickor om att träffas, att jag inte minns så mycket av det är väl bara ett gott tecken, eller hur?

Jag minns i alla händelser inte att det skulle ha tagit oss tjugo minuter att ta oss ut från White Room, däremot minns jag att jag snodde en taxi från Gabbiz med man, och att Mitra påstod att jag INTE skulle åka hem när jag helt tydligt stod där med min jacka i famnen. Jag minns också ganska mycket dansande (och shottande, uhh), och att de två flickor jag innan detta ännu inte träffat i sällskapet OCKSÅ var söta och rara, och de ena så grymt snygg att jag var helt fascinerad.

Men jag är ganska övertygad om att jag INTE hånglade med henne.

Mamma läser här, så jag känner mig lite hämmad när det gäller att skriva om hångel och drickande, men du får väl hålla för ögonen när du läser bitar du inte gillar mamma.
Ikväll är det Grey's.

!!!!!!!

tisdag 12 februari 2008

Urk, man vet att man jobbar för mycket när man jobbar 10,5 timmar i sträck, utan någon rast (förutom en kvart med hundarna), och kommer hem och måste fortsätta jobba i ett par timmar till.

STACKARS mina hundar, det säger jag bara. Och det är på grund av dem som jag nu kommer låta bli att äta ännu på ett tag, strunta i resten av jobbet (trots att jag kommer ångra det beslutet imorgon) och ge dem en välbehövlig promenad. I kolmörkret.

Imorgon blir det etter värre. Då ska jag till den nya kunden (för att ingen av er ännu lyckats ge mig ett fungerande tips för att slippa...), och det innebär att de kommer ligga på kontoret hela dagen, UTAN mig. För att sen åka hem med mig och titta på när jag jobbar hela kvällen.

Dåligt samvete? Ja tack.

måndag 11 februari 2008

Könshår på toasitsen gör en akut och plågsamt medveten om exakt hur många man delar toalett med såhär på ett kontorshotell.

Jag har börjat återhämta mig efter helgens eskapader. Dock inte tillräckligt för att blogga (hemska ord) om dem än.

söndag 10 februari 2008

Nej nej, inte bakfull. FORTFARANDE full. "Sluta dricka klockan tolv" my ass.

lördag 9 februari 2008

För övrigt kan jag inte rekommendera att rida bakfull. Det går liksom... inte lika bra då.

Imorgon ska jag med på tävling. Med största sannolikhet bakfull. Yiha.
Om man är mörkrädd - som jag - så har man två alternativ att välja på när det gäller att gå på hundpromenad med två hundar som inte direkt är överförtjusta i asfaltspromenader:

Ett: gå bara ut med hundarna när det är ljust.

Två: trotsa din rädsla och gå ut i skogen fast det är mörkt.

PS. Det hjälper om du har tillgång till en pannlampa och en biffig aggro-tax.

Ps2. Och inte blir livrädd varje gång den lilla hunden (15 meter längre fram) vänder sig om för att se om ni andra hänger med och flashar sina gula ögon i lampljuset.

Ps3. Eller dito när han tvärstannar och skäller hysteriskt på något i mörkret som bara han kan se.
Det var en aning svårt att kliva ur sängen klockan sju imorse för att packa mig iväg till stallet och köra en dressyrspecial. Men sminket från igår satt kvar, så jag såg presentabel ut (MER än presentabel, mmhhf), och Andreas, the gay teacher, hade varit ute senare än jag så han såg värre ut, och jag kunde håna honom istället.

Liite illa mådde jag också. Trots att jag faktiskt var hemma vid två (?). Men vin och trevligt sällskap tar ut sin rätt även när man är 23 antar jag.

För övrigt så fick jag visa leg på Systemet, som vanligt I might add, så äldre än 25 kan jag knappast se ut. Jag kan leva med 25.

Shopping i Farsta centrum iklädd ridkläder var en annorlunda upplevelse.. surreal. Jag var bara inne på systemet, hämtade ett par nyupplagda jeans.. och snodde en titt in i den nya accessoar-affären, och allt detta skedde cirka halv elva på morgonen. Likväl har jag inte blivit så utstirrad sen jag VAR 23 och kunde klä mig med bar mage och push-up, och har heller inte blivit gnäggad på lika mycket sen jag var.. tolv? Har ni aldrig sett ett par short-chaps förut people? Och tights a la ridbyxor är ju freaking modernt nu, eh?

Nu, ut med hundarna på mastodontpromenad, därefter MF, thaimat, rosévin och dansande tills klackarna går av med vad som förmodligen kommer bli Stockholms vackraste konstellation av flickor ikväll. Effing looking forward to it.

fredag 8 februari 2008

Slightly shaky. Och ont i huvudet. Men jag sa vad jag tyckte. Och han kröp. När jag lugnat ner mig ska jag återge historien, inklusive korrekta (och förbluffande) mail-citat.

Men först ska jag dricka vin och låta bli att sjunga hos Maza! Tjipp tjohej, och nu MÅSTE jag gå ut med hundarna så jag hinner i tid. Duscha? Neee. "Come, as you are" *sjunger*
Så JÄÄVLA förbannad just nu.

Yep. It's the Kund igen.

Jag svär, säger han inte rätt saker till mig nu när han ringer så säger jag upp vårt avtal.

INGA pengar är värda det här.

torsdag 7 februari 2008

Och när jag ändå är i farten och svär, varför kan inte de jävlarna SÄTTA UT öppettider på samma ställe som de skriver numret till kundjävlaservice? Är det för mycket begärt? Är det så att det kostar pengar att ringa 0771, är inte det gamla 020?

God lust att fucking säga upp det jävla kortet.
Om jag ringer Citi Banks kundjävlaservice för att de av någon anledning spärrat mitt jävla kreditkort så att jag inte kan tanka när jag planerat utan måste åka hem i trettio jävla kilometer i timmen för att inte förbruka för mycket jävla bensin och få bensinstopp, så vill jag för fan inte knappa in mitt jävla kortnummer, mitt jävla telefonnummer och mitt jävla personnummer INNAN de uppger att den jävla kundtjänsten inte har öppet just nu utan bara fram till 18.

Säg för fan det först!

onsdag 6 februari 2008

Och OM det är 2003, betyder det då att jag fyller 18 om två veckor?
MSN's förstasida:

"Posh slutar sjunga - för att bli modedesigner"

Eh. Har jag missat något? Är det fortfarande 2003?
Oj vad många flickor det är som mår dåligt just nu. Det är så frustrerande att läsa, för det är så mycket man skulle vilja hjälpa till med, men oftast är det ju inget man kan göra. Mer än att vara vän förstås. Själv mår jag inte dåligt per se (kors i taket), men den kortvariga frist vi fick ifrån det konstiga vädret har spelat ut sin roll, och jag är åter i att vara så trött att jag dör en liten smula varje morgon, oavsett vilken tid jag ska upp.

Igår gick jag och la mig klockan nio, och vaknade sex. DÅ kände jag mig ganska utvilad, men nu vill jag bara tillbaka till sängen igen. Jag är inte deppad på något sätt, bara less. Här sitter jag liksom, kvart över sju på morgonen i ekorrhjulet, och när jag slutat måste jag hem till nästa ekorrhjul, och mitt i allt det där ska jag döva det dåliga samvetet över hundarna och hinna ge dem det de behöver också, och då ringer telefonen och jag kan inte låta bli att svara JÄMT, och helt plötsligt så är jag en av de där som jag sett ner på, som pratar i mobilen när de är ute med hundarna, som inte kan ägna sig helhjärtat åt mitt största ansvar i livet ens för den ynka timmen som vi är ute och går. Blä.

Idag måste jag dessutom till den nya kunden som jag tvingats ta. Varken chefen eller min assistent T är dessutom på kontoret idag, varpå hela upplägget med att någon av dem tar hand om hundarna när jag är borta faller, och det är ju en nödvändighet för att det ska funka att jag är borta en hel dag. Visst kan någon av de andra ta ut dem, men de är inte hundvana, och då blir det bara en kisspaus på några minuter - inte tillräckligt för någon av dem, och lägger ytterligare sten på bördan som är det dåliga samvetet. Jag ska inte skriva något mer om det där, för då blir jag bara arg, men jag VILL INTE gå ut till kund, det är inte det jag är anställd för, jag VILL INTE vara låst av att vara uppbokad en eller flera dagar i veckan (liksom, om jag blir sjuk finns ingen som kan täcka för mig, för de är OCKSÅ uppbokade). Tips om hur jag kan krångla mig ur detta mottages tacksamt. Jag tänker INTE sätta mina hundar på undantag en dag i veckan så länge jag jobbar här.

tisdag 5 februari 2008

Jag vet att jag är trött och det är all work and no play när jag svänger ner på motorvägen, och försöker stänga av blinkersen i svängen genom att sänka ljudet på radion, och blir så förvirrad när det inte fungerar att jag glömmer att svänga och håller på att köra rakt in i räcket.

Var på väg ner till klubben, och det var mer eller mindre work det med med tanke på vädret, och på grund av att det mest var orsakat av häftigt dåligt samvete för den lilla hundens mentala stimulans, men när jag väl är där är det alltid kul, eftersom den lilla hunden blir så lycklig när han inser vart vi är på väg, och sen är så enormt duktig och fokuserad. I alla fall i en kvart. Sen slaknar han lite. Det är mitt fel också, som inte vänjt honom vid längre körningar. Men han är bara ett år, och han sätter lydnadsettan perfekt, så vad ska jag gneta för?
Akon & Michael Jackson Wanna be starting something:

"Too high to get over, to low to get under"...

Tss. Det är ju snott rakt av från Moraträsk.

söndag 3 februari 2008

Den lilla hunden BLIR bara inte bra på kort. Det är jättekonstigt, för han är absurt söt i verkligheten, trollockig och med underbett, men på kort ser han bara helt missbildad och korkad ut.

Ni ser? Helt stört.



För övrigt så har jag nu gått igenom precis hela Ben & Jerrys sortiment (nästan hela - inte chokladglassen, eftersom chokladglass är Äckligt), och tvingats konstatera att det inte finns en enda smak som på något sätt ens kan försöka tävla med HDPC. Nope nope nope.


Det är tragiskt, för det finns MKT mer B&J-glass i handeln än HD-glass. Vad ska man göra? Bunkra?


Tom Haegen Dazs vanliga enkla vanilj är godare än vilken som helst B&J.


Fast hunden gillar förstås vilken som.




Jag har precis fikat med Maza, vilket var enormt trevligt, om än något kort, men man ska sluta medan man är på topp säger de. Fem minuter till och hon hade kanske upptäckt vilken bitter jävel jag egentligen är, och vem vill dricka varm choklad med en sån?


På väderfronten intet nytt. Kanske något mera knastrande slask, emedan det börjar frysa på nu. På jobbfronten söndagsångest.
Har just kommit hem från vad som bara kan klassas som året (hittills) i särklass mest miserabla promenad.

Herre gud vilket erbarmligt jävla pissväder!

På marken ligger knappt tre centimeter klibbig snö. Ovanifrån regnar det. Och så blåser det. Sammantaget så är jag blöt precis överallt. Inte ens min tjocka vinterjacka klarade av att hålla all den vätan ute.

Fy faaan.

lördag 2 februari 2008

Nu ska jag, hundarna och min pannlampa ut i skogen och göra olagliga saker. Knappast någon annan som är ute i det här vädret, eller vad tror ni?

fredag 1 februari 2008

Nu är jag klar med den andra jobbiga uppgiften. Fort gick den också. Fast jag var tvungen att TÄNKA. Huvaligen. Nu ska jag hem. Då regnar det.

Ikväll är det hoppning, vilket är det roligaste på hela veckan. Mitt lilla problem är dock att förra lördagen så övade vi sitsträning, och jag fick konstant order om att "skjuta fram bäckenet". Så det gjorde jag. Alla som på något sätt är bekanta med en sadels konstruktion vet att den går upp där fram. Så när jag hoppade av kunde jag knappt gå. Jag var svullen och öm på ett ställe där man aldrig önskar annat än bomull och milda tag. Det framgick också med all önskvärd tydlighet att jag sitter snett, emedan svullnaden inte var särskilt jämnt fördelad.

Oh well, tänkte jag och införskaffade en pad, det går väl över snart.

Det har det INTE gjort.

Svullnaden har måhända gått ner, men ömheten består. Och istället för kvinnlig mjukhet är där.. jag ska bespara er detaljerna, men mjukt är det i alla händelser inte.

Men det går väl över snart.

Innan dess tänker jag dock inte skjuta fram bäckenet det minsta.
Shit vilket bra humör jag blev på. Solen lyser (fläckvis i alla fall), jag är klar med alla utom en av de extremt jobbiga uppgifter jag hade att göra klart idag, och jag har precis lunchat med trevliga Antira och hennes förvånansvärt stillasittande son (hon var om möjligt ännu snyggare än jag mindes henne - A, om du läser detta så ber jag om ursäkt för att jag satt och stirrade på dig, men det var svårt att låta bli), och nämnde jag att solen skiner??

Å andra sidan så har jag kvar den värsta av uppgifterna, och solen gick precis i moln, så ordningen är återställd.